Copy Link
Add to Bookmark
Report
Den Svenska Rapporten accepterar Nr. 06 (del 3 av 3)
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
-uXu- DEN SVENSKA RAPPORTEN -uXu-
Information Fr Entusiaster Nr. 06
(del 3 av 3)
Slppt Juni 30, 1992
InnehÂll:
Ed's Ord
Datavirus i Krigsfring - Hackern r Nya Soldaten
E-Post HÂlls Hemlig hos Svenska Fretag
Elektroniska ID-Kort
Ny Kod var 60:e Sekund
Stulen PC Blir Obrukbar
Nu Hukar Piraterna i Taiwan
Om Ett r Ska Piraterna Bort
Frtydligande - Rtt om DI
-----
Gamla Glmda - Barnens Eko, Maj 1992
Gamla Glmda - Godmorgon Vrlden, Maj 1992
Gamla Glmda - Dator Avsljar Kontokortsbedragare
_____________________________________________________________
av TC, Editor Den Svenska Rapporten
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
ED'S ORD: DSR
Den Svenska Rapporten accepterar utomstÂende kllor nnu. Vem som helst
kan skriva fr/lmna information till DSR. Skribenten/Lmnaren blir adderad
som informations-lmnare, eller frfattare till artikeln. Full diskretion
om frfattaren/lmnaren s nskar. Artiklar/Information kan lmnas p de
system som finns listade i slutet av varje nummer av DSR.
TC, DSR Editor
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
DATAVIRUS I KRIGSF÷RING - HACKERN R NYA SOLDATEN: DSR (6/92)
Vad hade hnt om USA inte varit fullt s framgÂngsrika med sina
Patriot-missiler och smartbombs under Gulfkriget frra Âret? frmodligen
ingenting. Enligt en bok skiven av reportrar frÂn US News och World
Report kan ett datavirus ha orsakat det vaga motstÂndet frÂn Iraks
frsvar nr USAs tunga bombplan ostrt kunde oskadliggra viktiga
strategiska mÂl. Det var Amerikanska "National Security Agency" som
tillverkade dataviruset och sedan med fara fr livet lyckades lgga
in det i en Franskbyggd printer under det att irakier smugglade
printern via Amman till irakiska frsvaret.
Irakiska frsvarets datorer som smittats av det insmugglade data-
viruset rensades kontinuerligt p samtlig information. Viruset undgick
lnge upptckt eftersom datorexperterna inte sÂg en mjlighet att det
placerats i en skrivare istllet fr i som vanligt i en dators system.
Det r tydligt att datavirus r nÂgot att rkna med i framtidens
krigsfring.
:::: Information Lmnad av Mr Mac ::::
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
E-POST HLLS HEMLIG HOS SVENSKA F÷RETAG: DSR (6/92)
Anstlldas e-post-meddelanden mÂste vara precis lika privata och
skyddade som vanliga brev. Det r den samstmmiga Âsikt som gller pÂ
de svenska fretag och myndigheter som Computer Sweden talat med. Men
nÂgra formella regler som reglerar detta finns inte.
-Jag har aldrig ens tnkt tanken att jag som chef skulle ge mig in
och rota i de anstlldas e-post, sger Bo Norin, som r chef fr e-post-
kommunikation p Posten.
-Dr mÂste man ha samma betraktelsestt som fr vanlig post dr
brevhemligheten glller. Punkt slut, anser han.
Computer Sweden berttade i frra veckans nummer om det norska data-
fretaget Memorex Telex i Oslo som av domstol dmts att betala ut 85 000
kronor i skadestÂnd till en fre detta anstlld. Fretagets chef hade gÂtt
in och lst den privata e-post-meddelanden utan att den anstllde visste
om det.
Frsta domen
Eftersom fretaget inte tydligt informerat personalen om att de om
de ville kunde g in och lsa ocks alla lsenordsskyddade e-post-med-
delanden, ansÂg domstolen att den anstllde skulle tilldmas skadestÂnd.
Domen r den frsta i sitt slag, i sÂvl Norge, Sverige eller nÂgot
annat land.
-Om en chef sitter och lser andras e-post, d r det ju faktiskt
direkt jmfrbart med om man satt och sprtta deras kuvert, anser Bo
Norin p Posten.
Posten har dock inte nÂgra uttalande regler fr hur e-posten fÂr
anvndas.
-Nej, inte nÂgot som gller restriktioner mot privata meddelanden.
Det r ungefr som om du anvnder telefonen fr att snabbt ringa kompisen
frÂn jobbet, det kostar ocks fretaget nÂgra kronor, sger Bo Norin.
Ainis Noritis arbetar med teknik- och affrsutveckling p ABB och har
varit med och introducerat e-post-systemet Memo inom koncernen:
-Vi betraktar e-post p samma stt som vanliga brev. De fÂr inte
ppnas av andra n avsndaren. ABB har dragit liknelsen till vanliga brev
s lÂngt att man till och med anvnder "frankerar" alla e-post-meddelanden
med elektroniska frimrken.
-Dr har vi precis samma pris-politik som gller fr vanliga brev.
Det kostar nÂgot att skicka ocks e-post.
Det avancerade lsenordssystem som ABB har kopplat p sitt Memo-system
medverkar till att ge bra skydd fr de e-post-meddelanden som skickas inom
koncernen, menar Ainis Noritis. Inte ens systemoperatren kan komma Ât
andras e-post utan att det mrks. Ainis Noritis ser i dagslget inte nÂgra
problem med fr mycket rent privata e-post meddelanden p ABBs Memo-nt.
-Nej, vÂrt strsta problem r hur vi ska f upp e-post-anvndningen
nnu mer, sger han.
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
ELEKTRONISKA ID-KORT: (DSR 6/92)
ID-system med elektroniskt lagrade bilderm, som bl a tillhandahÂlls
av Agfa, Kodak och Polaroid, visar stark tillvxt p den amerikanska
marknaden. FrÂn 3 milj dollar introduktionsÂret 1989 berknas frsljningen
ha stigit till 15-17 milj dollar frra Âret. Det beror pÂ:
- Det i PC digitalt lagrade fotot kan sndas p telentet och bl a
streckkoder kan appliceras direkt p underlaget
- Om nÂgon glmt eller tappat sitt ID-kort kan vakten kontrollera
identiteten samt till lÂg kostnad och snabbt f ett nytt kort
versnt.
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
NY KOD VAR 60:E SEKUND: DSR (6/92)
Programatic distribuerar en produkt som ska skydda datoranvndare
frÂn obehriga intrÂng. Produkten bestÂr av en lsenordsgenerator i
kreditkortsformat samt programvara eller hÂrdvara p datorsidan. Ingen
kortlsare eller liknande specialutrustning krvs.
Lsenordsgeneratorn frambringar en ny kod var 60:e sekund. Tillsammans
med anvndarens personliga kod r sannolikheten mycket, mycket liten att
en hackare ska kunna gissa p rtt kod (mindre n en p 100 miljarder!).
Och avlsning av kod genom observation eller elektronisk avlyssning r
verkningsls eftersom koden frndras regelbundet.
Produkten r patentskyddad av Security Dynamics i USA, men Ericsson
Programatic Sweden AB har fÂtt rtten att distribuera den i Sverige och
Norge. Priset r varierande frÂn 500 kronor till 700, beroende p skerhets-
nivÂn och livslngden p kortet. Livslngden kan programmeras in, frÂn
1 Âr upp till 3 Âr. Produkten kallas fr Secur ID.
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
STULEN PC BLIR OBRUKBAR: DSR (6/92)
Bild: Comex PC 7300 med lÂset synligt samtr ett par nycklar.
Text: Obrukbar efter stld. Tack vare ett lÂs med 280 biljoner
kombinationer r den nya PCn, Comex Sk-PC, omjlig att
anvnda efter en stld.
En PC som r obrukbar efter stld har lanserats av Cominvest System AB.
Lsningen bygger p ett elektroniskt lÂs som innehÂller ett litet chip med
en stor mngd olika kombinationer.
Datorn startas och stngs av med en enkel "touch" med nyckeln. Nr
man kper datorn kan man vlja hur mÂnga nycklar man vill ha. En ADB-
samordnare som vill komma Ât flera datorer, kan ha en nyckel som fungerar
till alla. Datorn kan ven lÂsas medan hÂrddisken arbetar. HÂller man
exempelvis p med en tidskrvande utrkning, kan man lÂsa och frskra
sig om att ingen kommer att "stra" datorn.
-Vi kommer att slja PCn till exempelvis militr, banker, frskrings-
bolag och polis. Alla som jobbar med skerhet, sger Katarina Hagflt pÂ
Cominvest System. PCn finns med olika processorer frÂn en 386SX-20 MHz till
en 486DX-33 MHz. HÂrddisken r lÂsbar och lstagbar med 100MB som standard.
Internminnet r 2 eller 4MB och kan utkas till 16 respektive 32MB, grafiken
r SuperVGA. PCn levereras startklar med en version av MS-DOS 5.0. Comex
Sk-PC kostar frÂn 22 000 kronor exklusive moms.
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
NU HUKAR PIRATERNA I TAIWAN: DSR (6/92)
Vem bestllde 3 miljoner Microsoft-hologram frÂn den statligt
gda fabriken i den ekonomiska frizonen Shenzhen i Kina? Denne nÂgon
ska bli Microsofts nsta kap i den piratjakt som nu sveper ver Taiwan
och Kina. Det lovar Microsofts advokat Alix Parlour som knner att
piratjakten just nu har vind i seglen. Ett gripande av en pirat i
Taiwan i januari i Âr har slagits upp stort av Microsoft och Taiwans
dataindustri hotas nu av allvarliga handelshinder i sina frbindelser
med USA.
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
OM ETT R SKA PIRATERNA BORT: DSR (6/92)
I april i Âr begrde USAs handelsfrhandlare Carla Hills att alla pc-
datorer som exporteras frÂn Taiwan till USA ska inspekteras. De fÂr inte
innehÂlla piratkopierad programvara. Taiwans svar uttrycker artig god
vilja men, som bgge parter frstÂr, r en sÂdan effektiv kontroll
praktiskt omjlig. Carla Hills ger Taiwan ett Âr fr att visa nÂgot
resultat. Sedan kommer USA att infra strafftullar p import av PC till
USA frÂn Taiwan.
Fong r Microsofts trofÈ
I januari greps taiwanpiraten Fong Shugwong i sin lgenhet tillsammans
med 5000 pirattryckta omslag till DOS och Windows-program och han hngs nu
ut vrlden ver som ett flagrant exempel p taiwanesisk piratindustri.
Frfalskningarna av hologramen - som ska visa att det r kta vara - r
av mycket god kvalitet. Den blÂa frgen kan vara nÂgot fr ljus, det r
den Âtminstone i de exemplar som visas upp fr tidningarna. InnehÂllet r
som vore det direkt frÂn Microsoft.
Denne Fong r bara en lnk i en lÂng kedja och i en lÂng tradition.
Taiwan saknar fortfarande upphovsrttslig lagstiftning och myndigheterna
har framtill nyligen visat ett mycket ljumt intresse fr att sabotera
den exportindustri som bygger p stld av bcker, filmer, video- och
musikinspelningar och inte minst programvara fr datorer. Ungefr fem
procent av de exporterade PC-datorerna innehÂller piratprogramvara, sger
det juridiska ombudet fr Taipeis sammanslutning av datortillverkare medan
USA hvdar siffran 80 procent.
BSA: Pirater verallt
Enligt de siffror som publiceras av Business Software Alliance, den
amerikanska piratjgar-gruppen, r merparten av den programvara som sljs
och anvnds piratkopierad. Det gller inte bara lnderna i Asien utan ven
i Europa. USA, med under femtio procent piratkopierad programvara, r ett
lysande undantag. Enligt BSAs uppskattningar av mrkertalen - den oknda
brottslighetens storlek - s r omkring 80 procent av programvaran i Kina,
Korea och Taiwan illegal. Men sak samma gller ven Spanien och Portugal,
Italien, Japan och Beneluxlnderna. Tyskland framstÂr som rejlt och
hederligt om n dubbelt etter vrre n USA: Hr r endast 75 procent av
programvaran piratkopierad.
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
F÷RTYDLIGANDE - RTT OM DI: DSR (6/92)
Det blev en del missfrstÂnd i frra veckans artikel om grvande
journalister som inte vill rtta sig efter datainspektionens (DI) beslut.
DI vill ha en redogrelse fr innehÂllet i den databas (BBS) som
journalisten Tommy Klaar driver, eftersom man misstnker att den innehÂller
integritetsknsliga personuppgifter. Dremot har man nnu inte krvt att
Tommy Klaar ska skaffa tillstÂnd fr databasen. Detta helt enkelt eftersom
DI inte vet om innehÂllet r tillstÂndspliktigt.
Handlggaren sa Wiklund pÂpekar ocks att det inte r hon personligen
som kritiserat det nya frslaget till datalag, utan DI. Utredningen vill
att massmedias produktions- och kllregister ska undantas frÂn datalagen,
och drmed datainspektionens tillsyn.
DI pÂpekar att integritetsskyddet r grundlagsskyddat i regerings-
formen. Tryckfriheten r ven den grundlagsskyddad, i tryckfrihetsfr-
ordningen. DI menar att utredningen inte gjort rtt avvgning mellan de
bÂda grundlagarna. Slutligen var exemplen p produktions- och kllregister
missvisande. Produktionsregister r register som anvnds som tekniskt
hjlpmedel av till exempel en tidning. Kllregister kan bland annat vara
klipparkiv och register ver uppgiftslmnare.
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
// GAMLA GL÷MDA // ---------------------------------------- \\ GAMLA GL÷MDA \\
BARNENS EKO, MAJ 1992: DSR (5/92)
"<Mansrst> En tonÂrskille i Stockholm, misstnkt fr att ha brutit sig in
i olika fretags datorer. Han har lyckats klura ut hemliga lsenord till
datorerna och sen med hjlp av sin egen dator, ringt upp fretagens
datorer, knappat in lsenorden, och kommit in i fretagens databaser.
Bland annat har han lyckats ta sig in i en av frsvarets databaser. Och i
Dagens Nyheter har det stÂtt att lsa om hur ett gng datorintresserade
killar i Stockholm brutit sig in i flera olika fretags databaser p samma
stt.
<Kvinnorst> Dom som gr sÂnt hr kallas i tidningarna oftas fr 'hackers'
eller 'hackare'. Men en hacker r inte ndvndigtvis en person som bryter
sig in i datorbaser. En hacker r egentligen en mycket datorintresserad
person som lr sig mer genom att ofta sitta och skriva, eller 'hacka' som
de sger, p datorns tangentbord. Dom vill kunna s mycket som mjligt om
vad deras datorer kan helt enkelt.
Jag trffade tv hackers, Joel Brynielsson(?) och Oskar StÂhl, och
frÂgade dom om varfr de tror att en del hackers vill bryta sig in i andra
datorbaser.
<Joel eller Oskar> Ja, det r, hmm, kul, en upplevelse.
<Andra av dem> Ja det r ju spnnande, och liksom, kunna, vervinna dom hr
skydden, om man sger, och komma in nÂgonstans dr man inte fÂr vara.
Ungefr som att snatta eller vad som helst.
<Kvinnorst> Har du frskt nÂgon gÂng?
<JeO> Nej det har jag inte.
<Kvinnorst> r det s att det r mÂnga som kan det hr med datorer som
hÂller p med att frska bryta sig in p olika stllen. r det de
vanligaste sorterna av dataintresse, s att sga?
<JeO> Nej det r det verkligen inte skulle jag vilja sga. Det finns ju
dom som gr det men det r vl inte s dr vldigt vanligt.
<Andra> Nej det r inte alls vanligt faktiskt, utan det r vissa som bara
hÂller p och flippar ur och gr sÂ. Det som r vanligt, nej inte vanligt,
men det som frekommer ibland r att man frsker lura televerket s man
kan ringa gratis, fr att n baser och sÂnt i andra lnder, USA och sÂnt.
<Kvinnorst> Joel berttar ocks om nÂgra hackare som lyckades bryta sig in
i en av frsvarets datorer (med kofot eller?). Men den enda informationen
som de lyckades f lsa var vilket vder det skulle bli. Inte speciellt
hemliga saker alltsÂ. Det hemliga, det gÂr inte att komma Ât fr en
hacker, sger dom. (citat NASA? hahaaaa) Fr att f tag i det, s mÂste
man ha nÂgon p fretaget hjlpa till. S Joel och Oskar tycker inte att
det r roligare att kncka datakoder (datakoder? Vad r det?) n att
busringa. Men vad r det d som dom tycker r s roligt med datorer?
<JeO> Det r att tillverka nÂgonting eget, att kunna f visa vad man kan,
och programmering och sÂnt.
<Andre> FÂ ett namn i databranschen, om man sger, trffa folk och lra
knna, lra knna mnniskor, liksom, och skapa...
(Ofelbart 64:a-musik tonar fram, jag vet att det r det, hade en i
Âtskilliga Âr).
<Kvinnorst> Ja, och fr att f gra nÂgonting eget, och visa vad man gÂr
fr, och kanske bli knd s smÂningom, s tillverkar tusentals hackers ver
hela vrlden demos. Ett demo r dom datorintresserades svar p musikernas
rockband. Man skulle kunna beskriva det som rrlig grafitti, eller grafik
nstan. En massa mnster i olika frger och en del ord och meningar, grna
p engelska, rr sig ver datorskrmen till musik. Fr att gra ett demo
slÂr sig flera hackers ihop i grupper. NÂgon gr musiken, en annan tnker
ut ett mnster, nÂgon ritar och nÂgon programmerar alltsammans (suck).
Vad r din funktion i den hr gruppen?
<JeO> Ja det jag d som <harkel>, jag r en av dom som programmerar om man
sger, det r liksom jag som gr det man ser, som skriver ihop allting.
Sen har jag d nÂn som ritar Ât mig, han sitter och ritar i ett vanligt
ritprogram, ungefr som att rita p papper, kan man sga. S nÂn som gr
musik dÂ, som sitter i nÂn slags musikprogram och editerar musiken, sen r
det liksom jag som fÂr, skriver ihop det hela, som fÂr gra s att allting
rr sig, och hur det ska rra sig sÂdr, och det r vl det som r sjlva
grovjobbet, om man sger.
<Kvinnorst> Hur kommer du p vad det ska handla om dÂ, eller vad det r
som ska hnda?
<JeO> Ja det r... kan vara lite svÂrt ibland, det gller att ha fantasi
dÂ, och man fÂr titta p andra grejer, och kanske utveckla vad dom har
gjort och s dr. Komma p nytt. Kan vara svÂrt.
<Kvinnorst> D och d trffas grupperna p stora mten, eller parties. I
helgen var det ett stort party i AlingsÂs som Joel och Oskar ordnade. ÷ver
tusen hackers kom frÂn hela europa, det var tvling, dr bsta demot
rstades fram, och dom som r riktigt duktiga, kontaktas av spelfretag och
fÂr tillverka spel. S p ett demoparty kan man visa vad man gÂr fr och
lra sig mer. *Det* r mycket roligare n att lsa vderleksrapporter,
tycker Joel och Oskar.
(64:a-musiken tonar upp igen)
<Mansrst> Det var vÂr reporter Katarina Dahlgren som trffat tv hackers,
Joel Brynielsson och Oskar StÂhl.
:::: Information Lmnad av Anonym ::::
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
GODMORGON VRLDEN, MAJ 1992: DSR (5/92)
{} betyder att de sluddrar fr mycket och talar inte tydlig alls, omjligt
att utskilja orden/ordet, alternativt viskar ohrbart(!).
* markerar Peter Ltbergs enastÂende frmÂga (bttre beskrivet som en
princip...) att aldrig avsluta en pÂbrjad mening (nr det r omjligt
att skriva tre punkter...(som r paus))
Tillgg: Jag, som skrivit in detta, r inte p nÂgot stt ordblind, eller
har nÂgot annat liknande handikapp. Ej heller nÂgra problem med
hrseln. Har ni klagomÂl p ordfljd, sammanhang eller
frvirrande omkast, klaga p Peter Ltberg. Jag har frskt
citera s gott det gÂr.
<GM> ... och det r ju bÂde fantasieggande och skrmmande att lsa om
hackers, eller 'crackers', personer som frsker bryta sig in och stlla
till problem i databaser. Men hur farliga r dom egentligen? Det beror
frstÂs p vem man frÂgar. Sjlv frÂgade jag Peter Ltberg, datorexpert
med egen konsultfirma. Peter Ltberg kallar sig sjlv fr 'kommunikations-
arkitekt'. Arbetar just nu bl a med att effektivisera datornten mellan
europas universitet och hgskolor. Han r inte s imponerad av dom
omskrivna hackarna, och menar att den strsta skadan dom Âstadkommer r att
sprida oro bland datoranvndarna. Jag frÂgade Peter Ltberg hur hackandet
gÂr till.
<Peter Ltberg> Det finns ett antal metoder att gra... det vanligaste r
att man... helt enkelt... byter kontonamn och lsenord... fr att komma
Ât en dator s behver man ett kontonamn och ett lsenord p de allra
flesta system, och d byter man med vnner och bekanta som har fÂtt... pÂ
nÂt stt... oftast kanske utav den legitima anvndaren, som tyckte det var
kul att lmna ut det eller det kanske var en... student p en hgskola som
inte insÂg att... han skulle bli ansvarig fr att om nÂgon anvnde hans
konto, s han delade ut det till sina polare... och sen sÂ... sprider dom
dr sig... eller ocks s stter man igÂng och letar reda p en dator som
man kan komma fram till p nÂt stt, jag menar, ringa upp via nÂt datornt
eller ringa upp via telefonen eller att g till datorn till en terminal som
r ansluten till den och... provar med nÂt vanligt... kontonamn... det
r en kombination och... dom flesta datorer idag r vldigt likformiga,
dom kr sÂna hra standardiserade operativsystem och dr finns det ett
antal... konton... anvndaridentiteter... som finns fr att systemet ska
verhuvudtaget fungera fr vissa servicefunktioner.
Oftast nr maskinerna levereras frÂn en dator s har dom ett
standariserat eller inget passerord p dom hr kontona, det enklaste man
kan gra det r att... ta en dator och prova igenom dom hra kontona som
man vet mÂste finnas fr att den fungera och se om dom glmt att stta dit
ett passerord eller om det har det passerordet som man vet att...
leverantren levererade maskinen med. SÂ smÂningom hittar man en dator dr
man troligtvis har ett... giltig kombination av passerord och lsenord.
Lsenorden r ofta vldigt lttgissade... i de flesta fall... fr folk...
inser inte att dom ska gra dom komplicerade.
<GM> Det r ganska trivialt och frmodligen rtt trÂkigt rutinarbete att
sitta och prova olika... lsenord... och... kod... ehhh... kodnamn och
sÂnt dr.
<PL> Jamen, det.. kan ju... ta dina polare, ta nÂgra terminaler... stt
er och ha skoj precis som om ni hade kastat pil eller nÂnting annat och
se... turas om och kra p terminalen och frsk hitta en dator. Det
finns... kanske... tittar man p dom datornt vi har idag, s kanske det
finns 15-20 maskiner, sju... 20 miljoner maskiner att prova med, Âtkomliga
i vrlden.
<GM> Och man ska ha en vldig tur fr att komma in nÂnstans dÂ?
<PL> N... jag skulle tro att man skulle behva gra... som det ser ut
idag, kanske... att komma in p en maskin kanske hundra, tv hundra frsk
om man gr det nÂgorlunda bra... Sen kan det tnkas att den maskinen man
kom in pÂ, som den man kom in, dr kan man gra nÂnting egentligen, det kan
tnkas att dom som hade maskinen... har den... har den policyn att dom
inte bryr sig egentligen och inte bekymrar sig va. Det r ju ofta s
att... maskiner som har knslig information, dom... skyddar man mycket
bttre n dom hra ppna maskinerna.
<GM> SÂ dr kan man inte komma in?
<PL> 'Kan' r ett relativt uttryck, jag menar det tar tid man... all dom
hra skerhets... det... alla dom hr skerhetsmodellerna, eller
skerhetsmetoderna... vad man kper sig r tid. Den tid det tar, fr
nÂgon att forcera ens dator. Det finns ingenting som heter datorskerhet
som ett absolut begrepp, det enda sttet att f det, det r att ta datorn,
och gjuta in den i en klump betong och snka den i vrldshaven nÂnstans, d
r den sker. ÷hh... Ska man kunna anvnda datorn d r det ju... r det
ju bara en frÂga om hur svÂrt man gr det att komma till den. Det r
precis som hemma. Har man en trdrr och inget lÂs alls eller en svngd...
en sÂn hr japansk pappersvgg d r det bara att g rakt igenom. Har man
kpt en stÂldrr med ett bra sjutillhÂllarlÂs, d tar det i alla fall en
stund. Och... har man stÂldrren dÂ, d kommer tr... frhoppningsvis
grannen att reagera att nÂn stÂr dr med vinkelkapen. Och det r precis sÂ
som dom hr datorsystemen gr att... man loggar oftast om nÂn har frskt
att bryta sig in p ett... om nÂn har frskt med ett felaktigt passerord
tjugofem gÂnger, d skriver man ut det p konsolen och kanske tillkallar
den ansvarige operatren och sger 'Hr r nÂt p gÂng'.
<GM> Hur lÂngt kan en... skicklig datoranvndare nÂ, i intrÂng, om han har
tur och tid?
<PL> Om han har tur och tid... och dom som hade datorsystemet inte har
tnkt sig fr, s r det tomt och innehÂllslst och dom fÂr nog ringa till
dom som har levererat datorn, {om det nu r nÂn} illvillig typ framme.
<GM> Men har man tnkt sig fr sÂ... gÂr det att... frhindra...
intrÂng?
<PL> Har man tnkt sig fr s har man i alla fall gjort det s att det inte
r nÂn som av misstag tar din dator utan dom kommer troligtvis att ta nÂgon
annans dator.
<GM> Du r egentligen inte srskilt imponerad av dom hr ungdomarna som
sitter och hackar, eller crackar som du sger.
<PL> N... ja... jag... hhh... Man fÂr se det som en sport lite
granna, det r liksom... nr man sker patent p nÂnting s sger dom att
den ska ha verkshjd, man ska ha skapat nÂnting, och... och... att byta
passerord.. mmm... med varandra, eller att... hh... prova genom s hr
p datorer som r standardiserade och likadana, det r ju bara trÂkigt
monotont arbete, de... de... dom lr sig ju ingenting, jag menar...
ja... h... det har ofta hnt att folk har, det har ofta hnt, frr i
tiden, att man haft den hr typen av problem att fÂ, men d har det varit
folk som varit genuint intresserade av att lra sig nÂnting, och d har man
oftast sett mellan fingrarna, det vldigt finns mÂnga exempel p det, fr
dom har ju lrt sig nÂnting och blivit nÂn som verkligen kunnat bidra till
vÂrt samhlle eller vÂr ekonomi eller nÂnting, fr dom {har ju blivit}
vldigt skickliga. Men hr r det ungefr som att... man byter nycklar
man har hittat p tunnelbanan eller p gatan, och... s smÂningom s nr
man har sprungit runt p stan och provat dom dr nycklarna i alla drrhÂl,
eller alla nyckelhÂl... d har man skrivit lappar p dom var dom gÂr, och
sen r det ju liksom ingen sport va, utan jag gÂr till dig och by* jag vill
g in hos fru Karlsson* jag gÂr till jag byter till mig nyckeln som det
stÂr 'fru Karlsson' pÂ.
<GM> Och hemma hos fru Karlsson finns inget srskilt spnnande frmodligen
heller va?
<PL> N... Och jag skulle vilja jmfra dom hr med dom dr som springer
omkring och... mÂlar med tuschpennorna eller med spritpennorna eller med
sprayburkarna p tunnelbanan eller... fr att dra en vldigt bra
parallell, jag menar... det r ungefr som att man in ett bostadsomrÂde
delar upp sig p grupper och springer och frsker leta reda p alla
lgenheter... dr gamla mnniskor har glmt att lÂsa drren... och r det
nÂn som glÂst drren s gÂr man in och slÂr snder hela lgenheten...
det tycker jag... det ger inget.
<GM> Nr du sjlv brjade intressera dig fr datorer en gÂng i tiden dÂ...
h... mmm... sysslade du eller... h... bekanta till dig med... med...
med dataintrÂng?
<PL> Det fanns inga datorer att gra intrÂng i p den tiden nstan, utan
det var... det hr r nÂgonting som har kommit i det lget att datorerna
har blivit allmnt spridda. Nr jag b* mitt intresse fr datorer det kom
sig av att jag brjade bygga min dator. Brjade programmera den. ÷h...
<GM> Men senare dÂ? Har du sjlv provat pÂ? Eller... knner du... har
du kompisar som gjort det?
<lÂng tystnad>
<PL> Nn... Jag har ju varit runt p tekniska hgskolan och... dom
hra* de* den... den... den mngden mnniskor som finns som k... som
har krt dom stora och hftiga datorerna, och visst har vi hrt talas om
att sÂnt hr har hnt, och... men... det var ofta s att man man h...
det var... h... nu vet jag, jag lÂter som att allt var bttre frr,
<GM: stÂnk> men frr i tiden var det s att... de... de... fanns ju
inte s mÂnga datorer och datorerna krdes utav vldigt* datorer var dyra
saker, datorer var stora saker, dom krdes av en datorcentral. En dator-
central hade experter som verkligen visste hur man gick omkring i vita
rockar och hanterade den hr datorn. Dom gjorde vldigt sllan enkla
misstag som ppnade blottor. Idag sÂ... r det var mans egendom att ha
datorsystem mer eller mindre och... dom som opererar datorsystemen... ah...
har oftast inte oftast inte datoroperatren* dom r... dom ha... dom
har bara blivit satta p att operera datorn och datorn anvnds fr att
rkna kalsonger. Di.. dom dom fÂt... dom f fall dr det hr har hnt,
dr har det ju varit folk som har varit otroligt skickliga Â... Â...
och dom har ju oftast blivit anstllda p stllet i stllet.
<GM> Mmm. Hur lÂngt har dom... hur lÂngt... h... vet du att nÂn har
kommit?
<PL> Vad r lÂngt? Det r ett h... <GM: Ja inte vet jag, jag frÂg>
h... jag menar... h... om vi tar ett exempel nu dÂ, om vi har en sÂn
hra <paus> modern Unix-maskin <paus> nÂgon kommer p hur man blir
superanvndare eller, h... en som har systemadministratr p den. P
grund utav att det kanske inte fanns nÂgot passerord p det kontot som r
systemadministratr. DÂ kan man ju initiera filsystemet, skivminn*
massminnena dr allting r lagrat, d kan man sga hrru du, vi har just
kpt den hr datorn var vnlig initera den frÂn ruta ett, och d r det
tomt <lÂng paus> d har man... dÂ... d fÂr man brja frÂn brjan och
lsa tillbaks den {som allts skerhetskopiorna} frhoppningsvis har dan
drf* fregÂende dag Âtminstone.
<GM> Och sÂnt har frekommit?
<PL> SÂnt har skert frekommit.
<GM> Mmm... h... pÂ... h... privata nringslivet eller... pÂ
offentliga myndigheter?
<PL> ÷h... jag knner inte till nÂgot fall dr det hr har intrffat i
verkligheten. Det... r liksom brukar inte... folk brukar inte vara sÂ
hr slapphnta med system som har nÂgon form av* nÂn form av viktig
information. Man mÂste komma ihÂg att... mÂnga av dom system som r
omnmnda <paus> i dom hr artiklarna som har f... farit i pressen den
senare tiden det r system som har vldigt hftiga adresser, det vill sga
dom... dom... heter vldigt fantasieggande saker* en av dom som r
omnmnd hr i en av vÂra morgontidningar den het... den heter
wsmr.simtel20.army.mil. Det lÂter vldigt imponerande <GM: Mmmm> Den stÂr
p White Sands Missl... White Sands Missile Range i New Mexico, vilket
ocks r imponerande, dr man gr robotfrsk, men maskinen anvnds fr att
lagra program* publik och allmnt tillgnglig* fri programvara fr PC*
persondatorer, och anvnds av hela vrlden fr att utbyta sÂna, sÂna som
har ny programvara lgger den dr och de som vill hmta den, hmtar den
dr. Den r lika ppen som att stta upp dom hr disketterna, skivorna
eller programlistorna p en anslagstavla p Sergels Torg, men do... de..
det var nÂ... nÂgra... nÂra p den hra... nÂra anvndare p den hra
militra installationen tyckte att det hr var en kul grej, och drfr har
den adressen som tillhr dom eftersom den tillhr deras organisation. Men
den har ingenting med nÂgot operationellt hemligt att gra.
<GM> Vart finns den verkliga svagheten d i data... r det bland... h...
operatrerna h... alltsÂ... h... att s stor... att s stor mngd
mnniskor har tillgÂng till datorer och en del utav dom r kanske... h...
har onda avsikter, s att sga.
<PL> Datorerna som sÂdana r nog inte... det hr r min bjning, men
datorerna som sÂdana r nog inte det egentliga problemet, utan det r ju
dator... na... om du vill veta hu... hur nÂgonting hemligt sker, p ett
fretag, och bestmmer dig fr att ta reda p det genom att penetrera deras
datorer p nÂt stt, s lr det inte g s dr lÂng tid innan nÂn har
upptckt att det r nÂgonting p gÂng. Fr folk hÂller ganska bra pejl...
Dom datorer som r anslutna mot omvrlden hÂller man god versikt pÂ.
Utan, det r nog mycket bttre att kpa nÂn, eller prata med nÂn som jobbar
p den hr firman, fr det kan tnkas att all information inte finns i
datorn, nÂn som kan tala om fr dig hur det egentligen ligger till och vad
dom hÂller p med och sÂdr... och det r skert betydligt enklare och
bttre och billigare och p alla stt* och framfr allt r det ju mycket
mindre risk fr upptckt.
<GM> Peter Ltberg som man... med en sammanfattande term kan kalla
datorexpert.
:::: Information Lmnad av Anonym ::::
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
DATOR AVSL÷JAR KONTOKORTSBEDRAGARE: DSR (O/91)
Genom att med dator vervaka kontokortsinnehavarnas inkpsmnster har
Barcley's Bank i London kunnat avslja 15 procent fler bedragare med stulna
kort n tidigare. Systemet bygger p att kontokortsanvndningen per inne-
havare fljer ett visst mnster. Om det bryts larmar vervakningsdatorn.
Varje dag granskar systemet 10 000 kpnotor.
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
DSR tar grna emot nya sponsor/support System. Om du har speciellt
intresse fr Rapporten, och vill stdja DSR -- Lmna ditt BBS nummer -- och
annan information p THE STASH Bulletin Board System.
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
Anonymous :: +45-###-##### -------- Sedes Diaboli :: +46-###-#####
16.8 kbps DSR DK 2400 bps DSR Information
THE STASH
- Svenska Rapporten Support BBS -
Den Svenska Rapporten #1 Node
14.4k bps, 170+ Megs, Dygnet Runt
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
Detta Avslutar Detta DSR Numret Nr. 06
(del 3 av 3)
Slppt Juni 30, 1992
av TC
Editor av Den Svenska Rapporten
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________