Copy Link
Add to Bookmark
Report
UXU 010 - Kemi F r Alla
### ###
### ###
### #### ### ### ### ####
### ### ##### ### ###
### ### ### ### ###
### ### ##### ### ###
########## ### ### ##########
### ###
### ###
Underground eXperts United
Presenterar...
Intressant Svenskt Stoff
[#010- Kemi F r Alla ]
_____________________________________________________________________
************************
KEMI F R ALLA !
************************
Den h r filen inneh ller lite blandade kemiska recept fr mst
r rande spr ng mnen. Alla m nskliga aktiviteter inbegriper ett
visst riskmoment, vilket ven g ller tillverkning av spr ng mnen
och andra pyrotekniska artiklar. Orena kemikalier, smutsig
utrustning, oskickligt handhavande, otillr cklig rening av det
f rdiga spr ng mnet och del lagringsf rh llanden r olika
potentiella orsaker till olyckor och tillbud. Var rlig mot dig
sj lv n r du svarar p f ljande fr gor....
1. r min intelligenskvot minst genomsnittlig ?
2. Kan jag f lja steg-f r-steg beskrivningar ?
3. r jag metodisk och har sinne f r detaljer ?
4. Kan jag bevara lugnet vid en eventuell kris ?
Har du svarat nej p n gon av ovanst ende fr gor b r du inte
f rs ka oms tta n gon av de h r beskrivna processerna i handling.
Dessa recept och beskrivningar r endast avsedd som information
varf r f rfattaren avs ger sig allt ansvar avseende
konsekvenserna av deras h gst eventuella oms ttning i praktiken.
Det skall ocks s gas att tillverkning och innehav av den utrustning
som beskrivs inte r f renlig med svensk lagstiftning.
***************************************************************************
***************************************************************************
Cyklotrimetylentrinitramin
Hexogen r den milit ra beteckningen p detta spr ng mne. I
engelska texter refereras det till som RDX. Hexogen anv nds i den
amerikanska motsvarigheten till spr ngdeg - C4. Det r ett av de
kraftigaste k nda spr ng mnena med en detonationshastighet p
sis d r 8100 m/s.
Rent hexogen r ganska k nsligt mot yttre p verkan s det r
s krast att man g r om det till spr ngdeg genom att blanda det
med lite vaselin, vax eller motorolja. Man m ste anv nda en
spr ngpatron f r att initiera spr ng mnet.
En av ingredienserna r hexametylentetramin. Det kan man g ra
sj lv av ammoniak och formalinl sning. Ammoniaken skall vara 5
%-ig och formalinet 37 %-igt. H ll 400 ml ammoniak i en
v rmeresistent sk l. Tills tt 54 g formalin. L t vattnet avdunsta
tills det enda som r kvar r vita hexametylentetraminkristaller.
Stoppa in sk len i ugnen p l gsta m jliga v rme i ca 10 min f r
att driva ut kvarvarande vatten.
N v l, lets get going to the hot stuff ! F rst m ste vi fixa i
ordning lite apparatur som skall kyla reaktionsblandningen under
sj lva processens g ng. Krossa is, minst tv liter, och blanda
detta med lite vanligt salt, ca 2 dl. Temperaturen i blandningen
sjunker d till - 21 grader. Placera detta i en bunke. I denna
trycks en enlitersb gare/burk ned s att den omges av is
tminstone till tre fj rdedels h jd.
Stoppa i en laboratorietermometer i burken och tills tt 550 g
koncentrerad salpetersyra (k p p f rghandeln eller apoteket).
Tills tt sedan 50 g hexametylentetramin i s sm portioner att
temperaturen stannar under 30 graders strecket. R r om hela tiden
under denna del av prodessen f r att j mna ut
temperaturskillnader och blanda mnena med varandra. N r alla
kristaller tillsatts l ter man temperaturen sjunka till 0 grader
under fortsatt omr rning och l ter den ligga kvar d r i 20
minuter. H ll sedan reaktionsblandningen i 1000 ml finkrossad is
och vatten, varvid kristaller av hexogen f lls ut och sjunker
till botten.
Nu f ljer en viktig del, n mligen reningen av sj lva
kristallerna. Om minsta sp r av syra finns kvar kan spr ng mnet
detonera spontant och helt ober knerligt. Kristallernas pH-v rde
skall ligga mellan 6-7. Testa med pH-papper. Skaka dem f rst med
lite rent kallt vatten. Sedan med lite vatten och bikarbonat.
Testa pH-v rdet. Om kristallerna fortfarande r sura s koka dem
med lite vatten och upprepa detta tills alla rester av syran
f rsvunnit.
H r r strukurformeln f r en molekyl av spr ng mnet.
H^2
|
C
/ \
NO-N-C C-N-NO^2
| |
H^2-C C-CH^2
\ /
C
|
N
|
NO^2
N r spr ng mnet tr ffas av en chockv g fr n en spr ngpatron
brister de atom ra bindningarna i spr ng mnet. Kv veoxiderna
tj nar som oxidator n r de vriga mnena f rbr nns.
********************************************************************
********************************************************************
TERMIT
Termit best r av en blandning mellan aluminiumpulver och svart
j rnoxid. N r blandningen ant nds reducerar aluminiumet
j rnoxiden till sm lt j rn som kan anv ndas f r att t ex svetsa
igenom tunnare st lpl t eller svetsa samman maskindelar.
Kemiskt sett ser reaktionen ut s h r:
8 Al + 3 Fe3O4 -----> 9 Fe + 4 Al203
Blanda 76 viktdelar j rn(III)oxid med 24 delar fint
aluminiumpulver. Ta en blomkruka i lera och s tt en pappskiva f r
h let i botten. H ll i termitblandningen till en h jd av minst
2/3. Toppa med ett centimetertjockt lager magnesiumsp n. Placera
blomkrukan p en bit pl t. St ll den p n gon form av st d s att
h let hamnar ca 1-2 cm ovanf r pl ten. Detta f r att str mmen av
sm lt j rn fritt skall kunna rinna genom h let. Stick ned ett
magnesiumband i magnesiumsp net, t nd och f rflytta dig minst 15
meter fr n platsen. Reaktionen r h ftig och det sm lta j rnet
n r en temperatur p ver 2000 grader !
Om inte pl ten varit f r tjock skall det nu har ett fint h l.
********************************************************************
********************************************************************
R KBOMB M/SVENSKA ARM N
Den svenska arm n anv nder sig av en blandning av zinkoxid och
ett mne som heter hexakloretan i sina r khandgranater och
r kfacklor. R ken som bildas r t t och giftig att inandas i
st rre koncentrationer.
Aluminiumpulver anv nds f r att underh lla f rbr nningen.
Blanda lika delar fint aluminumpulver, hexakloretan och zinkoxd i
en beh llare. Blanda dem genom att skaka beh llaren kraftigt
under fem minuter.
Blanda lika delar kaliumklorat och socker. Detta skall tj na som
t ndkomposition f r r kmassan. Placera en matsked i p en
kvadratisk aluminiumfoliebit och vik upp h rnen till ett paket
runt en vanlig krutstubin.
Fyll en beh llare till h lften med r kmassa, placera t ndpaketet
i beh llaren och fyll sedan p med resten av massan tills
beh llaren r fylld.
Anv nd r kbomben utomhus, ALDRIG I ST NGDA UTRYMMEN !
********************************************************************
********************************************************************
GRANATKASTARE
Det som nu f ljer r en beskrivning p ett riktigt vapen, ingen
leksak. Den fungerar p samma s tt som milit ra granatkastare men
har kortare r ckvidd pga av den enklare konstruktionen. En
granatkastare best r av ett metallr r som lutas mot ett benst d
s att vinkeln alltid r st rre n 45 grader. En granat placeras
i mynningen, sl pps och glider ner genom eldr ret till botten d r
en t ndspets r placerad. En drivladdning i granatens bakre del
t nds och granaten slungas iv g i en kastbana mot m let. Pga av
eldr rets stora elevation kan t ex en gl ntai skogen anv ndas som
avskjutningsplats. Trycket i eldr ret understiger vida det i en
hagelgev r som i sin tur understiger det i ett vanligt gev r.
Inte desto mindre finns en risk att eldr ret exploderar vid
avfyrningen.
F rst beskrivs tillverkningen av sj lva granatkastaren och sedan
tillvekningen av ammunitionen.
Skaffa ett s ml st st lr r med en diameter om ca 6-8 cm, och en
l ngd p 90-110 cm. Ena nden p r ret skall vara g ngat f r att
kunna tillslutas med en r r nde.
Borra ett h l i r r ndens exakta centrum. Vidga detta och g nga
det f r att det skall kunna ta emot en bult i h rdat st l med en
diameter p 9- 10 mm och en l ngd p 12 cm. Fila en spets p
bulten, men g r inte denna f r l ngsmal eftersom det d finns
risk att den g r av under eldgivningen. Skruva i bulten i h let
och f st den med en l smutter. Skruva r r nden p r ret. Ordna en
blind granat med t ndhatt men utan drivladdning. Sl pp ned den i
eldr ret. Justera t ndspetsen l ngd s att t ndhatten precis
t nds n r granaten sl pps ned i r ret och r exakt centrerad.
Skruva av r r nden.
Sm lt ca 1 kg bly inneh llande minst 5 % tenn mha en bl slampa
eller p annat s tt. H ll det sm lta blyet i r r nden, runt
t ndstiftet, s att detta st ds. Detta kommer att f rl nga
livsl ngden och minska risken f r att eldr ret spr ngs. R r
bulten under tiden blyet stelnar s att denna r justerbar ven
efter denna operation.
Anbringa r r nden vid eldr ret.
B j en krafig st lpl tsbit ca 35 X 2,5 X 0,6 cm mha en hammare
runt eldr ret och platta till ndarna s att pl tbiten griper
runt eldr ret. Borra h l genom de tillplattade ndarna. Svetsa
fast en stor l sbricka i nden p 75 cm l nga st lt nger t ex
armeringsj rn. Dessa kommer att fungera som benst d. L t en
halvtumsbult l pa genom f rst den ena l sbrickan, sedan genom de
tillplattade ndarna p pl tbiten och sist genom det andra
benst dets l sbricka. L s det hela med en mutter ca 30 cm fr n
eldr rets fr mre nde.
Nu har vi tillverkat en granatkastare med eldr r, bakstycke,
t ndstift och benst d. Milit ra granatkastare har en bottenplatta
f r att f rhindra att eldr ret sjunker ned i marken efter
avfyrning. Om man vill kan man tillverka en s dan men till detta
beh vs knappast n gon beskrivning. En st rre sten kan placeras
under bakstycket om man inte anv nder sig av bottenplatta.
Granaten tillverkas av st lr r och r r ndar. R r ndarna skall ha
en diameter som motsvarar eldr rets - 5mm. Detta f r att granaten
utan problem skall kunna glida ner genom eldr ret och ha
tillr ckligt h g anslagsenergi f r att t ndhatten skall t ndas.
Granatkroppen tillverkas av ett 15 cm l ngt r r med g ngade
ndar. Detta f rsluts med r r ndar. I den ena r r ndens centrum
borras ett h l som g ngas f r att ta emot en 13 cm l ng 3/4 tums
r rkoppling. L d eller svetsa fast denna vid r r nden.
M t ut och m rk en linje p r rkopplingen 4 cm nedanf r r r nden
och borra minst 10 st 8 mm h l mellan denna linje och r r nden. I
r rkopplingens ppna nde placeras innan avfyrningen en vanlig
hagelpatron som f tt haglen borttagna. Denna kommer att tj na som
drivladdning.
Montera r r ndarna p granaten och fyll granaten med 700 g sand,
singel eller annan ballast. Applicera en drivladdning i d rf r
avsett h l och sl pp d refter granaten i eldr ret. Om
drivladdningen inte exploderar, v nta fem minuter och v lt sedan
granaten ur eldr ret genom att v nda upp-och-ned p detta.
Justera t nspetsen genom att skruva den in/ut i bakstycket.
F rs k igen tills drivladningen exploderar oxh granaten l mnat
eldr ret. Avfyra minst hundra blinda projektiler p detta s tt
innan en skarp granat avfyras. Skottvidden ndras genom att
f r ndra elevationen. En skottvidd p ca 700 m skall inte vara
n gra problem.
F r att tillverka en spr nggranat sticks en krutstubin in igenom
en 1/4 tumsbricka som limmats fast veren halvtumsbricka.
Stubinens nde sk rs upp ca 1,5 cm och fl kes upp och limmas fast
p brickan s att krutet exponeras. L t torka helt och limma
sedan f rsiktigt ett t ndstickshuvud i den uppfl kta
krutstubinen. Se till att limmet inte riskerar att frhindra
stubinens funktion. F st en spr ngpatron vid stubinens andra
nde. Stubinen b r ha en brinntid p 10 sekunder. F st
anordningen i granatkroppen, med superlim eller p annat s tt ca
en tum fr n granatkroppens bakre del, med den exponerade
krutstubinen riktad ned t, mot h let, och spr ngpatronen upp t.
Fyll granatkroppen med spr ng mne t ex spr ngdeg och skruva sedan
p den ej h lf rsedda r r nden. F st en drivladdning i bakre
nden av granaten och sl pp den i eldr ret. Om man nu gjort
allting r tt kommer f ljande att h nda. T ndstiftet t nder
hagelpatronen som exploderar och bildar krutgaser som str mmar ut
genom h len i r rkopplingen, ut i eldr ret, bakom granaten och
skjuter denna upp t i eldr ret. Samtidigt t nder de heta gaserna
t ndstickan och stubinen som efter 10 sekunder d granaten ter
n tt marken initierar spr ngdegen som splittrar granatkroppen och
slungar dessa splitter med d dlig hastighet vida omkring. Var
alltid 200 m fr n en granat n r den exploderar, ven om den sk
verkansradien dvs den radie inom vilken 50 % av n rvarande
m nniskor d r kanske bara r 10m.
Om man s vill kan en r kgranat tillverkas p f ljande s tt.
Borra 20-30 st 7 mm h l i granatkroppen. Fodra granatkroppen
inv ndigt med en plastp se son fylls med 46 volymdelar socker, 46
delar kaliumklorat och 8 delar tr kol. Ist llet f r en
spr ngpatron, limmas ett t ndstickshuvud i nden p krutstubinen.
N r stubinen brunnit ned ant nder t ndstickshuvudet
r kblandningen som producerar stora m ngder r k som sipprar ut
genom h len i granatkroppen.
IRA anv nder sig av improviserade drivladdningar till sina
granatkastare. Socker och natriumklorat i ett viktf rh llande av
40:60 l ses upp i vatten. I denna l sning doppas ett tygstycke
som sedan rullas ihop till en stav, och anv nds som drivladdning.
En .22-kalibrig patron svarar f r t ndningen.
********************************************************************
********************************************************************
KNALL OCH PANGFLASKA
Det h r r en ganska festlig historia varmed man kan skr mma
r ven av de modigaste.
Hela principen bygger p aluminiumets f rm ga att driva ut v te
ur syror. Blandas aluminiumpulver eller pl t med saltsyra drivs
v tet i saltsyran ut och en tjock r k bildas. Stoppar man tv
s nderklippta l skedycksburkar i en 1,5-liters l skedrycksflaska
i plast och sedan h ller i ca 2,5 dl saltsyra i denna och st nger
korken bildas gas som till sist f r flaskan att spr ngas.
Eftersom det tar ca 45 sekunder innan mnena reagerar med varandra
och 3-4 minuter tills flaskan brister med en ronbed vande knall
har man gott om tid p sig f r att s tta sig i s kerhet.
********************************************************************
********************************************************************
HEMMAGJORD SM LLARE
N gra sm detaljer som kan liva upp en annars h ndelsel s tillst llning
r hemmagjorda sm llare. Ett smidigt s tt att tillverka s dana r att
anv nda vanlig vattenslang som inneslutning f r spr ng mnet som t ex kan
best av vanligt svartkrut dvs kaliumnitrat, kol och svavel i vikt-
proportionerna 75:15:10. Blanda mnena med verktyg av tr eller plast
f r att undvika st tar eller on dig friktion. Fukta sedan blandningen
med n gra droppar vatten. Detta g r att kaliumnitratet l ser upp sig
och sugs upp av kolet och svavlet och kommer p s s tt i n rmare kontakt
med varandra, vilket i sin tur g r att krutet brinner snabbare. Krama
samman det fuktiga krutet till en klump och granulera det till sm bitar
genom att gnida det mot ett finmaskigt n t av textil.
Sk r slangen i decimeterstora delar och tillslut ena nden med en bit
rundstav som f sts med superlim. Om rundstaven r f r smal kan man vira
den med remsor av tidningspapper f r att f det helt t tt. Borra ett h l
i den andra korken och tryck i en stormt ndsticka. Fyll slangen med krut
och tryck i korken med t ndsticken. L t limmet torka. N r man sedan vill
anv nda sm llaren drar man bara t ndstickan mot pl net, kastar och PANG!
________________________________________________________________________
uXu Av Brainiac uXu
________________________________________________________________________
