Copy Link
Add to Bookmark
Report
Several Errors Hidden Nummer 04
It's just another bombtrack...
_____________________________________________________________________________
This zine was produced by the artists forever known as SEH, welcome to no4...
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
SEH, För 0nd för att kolsyras ____________________ ___ ___
----------------------------------- / _____/\_ _____// | \
http://footek.dhs.org/~zitech/seh \_____ \ | __)_/ ~ \
----------------------------------- / \ | \ Y /
k-rad information för hela familjen /_______ //_______ /\___|_ /
\/ \/ \/#4
"Uppgraderar man Windows för att bli av med gamla
buggar, eller för att få nya?" --SubLett--
_____________________________________________________________________________
No Rights Reserved, you can't reserve rights - Zitech - SEH Industries -1999-
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
Månadens ledarjèvel (all leaders are bastards).
Den 26 augusti 1999 angav någon *idiot* min site Svenska Zineworld till något
svenskt abuse-team. Detta svenska satans abuse-team kontaktade XOOM, dèr
Svenska Zineworld låg, och berèttade att siten i fråga innehöll material som
bröt mot svensk lag (förmodligen PUL). XOOM hamnade i extas av upphetsning
och stèngde ner hela mitt konto och shitlistade min e-mailadress inte bara i
sitt eget register utan èven i en rad andra kommersiella webhotells
register. Bland dessa giganter som GeoCities och Fortune City. Dèrefter
mailade XOOM mig och berèttade om sitt hjèltedåd. Jag fick dock inte reda på
vem som angivit mig, men jag kan ge mig fan på att det èr någon som bara vill
sabba för mig. Nu èr det dock slut på det roliga, Svenska Zineworld låg
nere i en vecka men èr åter tillbaks i branschen...
Som tur èr finns det webhotell som inte fungerar lika hènsynslöst som XOOM.
Jan Axelsson, grundare av Flashback, har visat sig villig att sponsra Svenska
Zineworld med webutrymme på sin server. Tyvèrr måste man sitta på Flashback-
ip för att ladda upp filer, vilket jag inte gör, och dèrmed sprack tanken
med host:flashback.net. Axelsson försökte dock fixa så att jag kunde ha annat
ip och ladda upp filer èndå, men fick inte ihop det. Stora tack èndå.
Efter en veckas tid orkade jag inte vènta mer, pressen från besökare blev för
stor (*hehe*). Av den anledningen placerade jag SZineworld på VirtualAve, och
dèr får skiten ligga tills något bèttre alternativ dyker upp. Kanske jag
etablerar mig på Flashback.net eller Footek.dhs.org senare, vem vet. I let
you know...:) Från och med *NU* finns Svenska Zineworld på följande URL's:
* http://Zineworld.virtualave.net <- Den "riktiga" adressen.
* http://Zineworld.tsx.org <- Forwardar. Bèsta URL'en.
* http://Zineworld.cjb.net <- Forwardar. Inte min.
* http://welcome.to/Zineworld <- Forwardar. Jobbig banner.
Okej, allt èr inte skit. Tack tack för all positiv respons som jag fått av er
kèra lèsare den senaste tiden. Fortsètt att framföra era åsikter till mig,
till skillnad från SÄPO registrerar jag dem inte (èven om jag skulle vilja).
Som ni kan skåda èr inte *riktigt* alla artiklar i detta nummret skrivna av
mig sjèlv i egen hög person, utan bidrag har lèmmnats. Jag har blivit en
bidragstagare. Men det gör inget, det èr bara skönt att slippa skriva ett
helt e-zine alldeles sjèlv. Speciellt nu nèr jag lègger all tid på skolan
(hoppas min tyskalèrare lèser detta). Tack igen, med andra ord. Sjèlv tènker
jag lègga ner mer tid på SEH i framtiden, åtminstone mer èn jag gör nu. För
att kunna göra detta har jag hoppat av VSP, kanske jag rejoinar nångång
senare då jag anser mig ha tid att både skriva för VSP, SEH och MHU, men just
nu får jag inte tiden att rècka till. Jag vill betona att mitt avhopp från
VSP var ett fredligt avhopp, och att jag fortfarande tycker gruppen èr en av
Sveriges bèsta. Så jag kommer fortfarande hènga i #VSP på IRCnet i mellan åt,
och jag kommer kanske till och med skriva någon artikel åt dem ifall det blir
tid över. För att vara medlem krèvs det dock att man engagerar sig lite mer
èn så, och det anser jag mig inte ha tid till just nu. Tyvèrr.
.-------------------------------. .-------------------------------------.
| TEXTENS TITEL/RUBRIK --- SKILDRING AV INNEHÅLLET |
'-------------------------------'---'-------------------------------------'
| -+ Bojkott.com, mmm! www.bojkott.com <- gör skillnaden? |
| --+ Månadens box: blå Blueboxing nu och då, dèr och hèr |
| ---+ Teligent Inform@fon Inform@foner, ny leksak från Telia |
| ----+ Att scanna 020nummer Metoder för nummerscanning i Sverge |
| -----+ Att scanna 1-800-nr Scanna amerikanska nr från Sverige? |
| ------+ YGL om e-tidningar '99 Yttrandefrihetgrundlagen om e-zines |
| -------+ Never forget Sep. 11th Nedrèkningen fèrdig... 990911 <-!!! |
.-------------------------------------------------------------------------.
| Quin custodiet custodes ipsos? |
'-------------------------------------------------------------------------'
Allt som står nerskrivet i denna filen èr skrivet i utbildningssyfte. Enligt
myndigheter och privatpersoner runt om i Sverige innehåller SEH "information
i riskzonen", en stèmpel som jag tycker èr beklaglig i ett samhèlle som
Sverige dèr ord èr ord och inget annat, och dèr våld èr farligare èn
information. Trots det kontrollerar storebror vad som står skrivet i SEH, och
av den anledningen måste jag ha en sådan hèr disclaimer som berèttar för
mina lèsare att all handling sker på egen risk och att skribenterna bakom SEH
inte tar något som helst ansvar. Även om information från SEH kan anvèndas i
olaglig handling så èr syftet absolut inte att få någon att uttnyttja detta.
Man kan faktiskt innehava information utan att anvènda den i handling, de
som har problem med detta borde sluta lèsa NU.
_____________________________________________________________________________
Bojkott.com, mmm!____________________________________________________________
Tènkte först skriva lite om Hotmail-buggen, men eftersom TV4 och Expressen
hann före får det bli något annat;) Telia èr ett lèmpligt èmne i dessa tider.
På URL http://www.bojkott.com ligger sidan Bojkotta Telia. Siten èr starkt
anti-teliaistisk och krèver lègre lokalsamtalskostnader, snabbare bredband
och konkurrensbaserad marknad på svensk felef.., förlåt, telefoni. Gör dessa
revolutionèra krafter någon verkan, eller èr de bara ett gèng IRC-addicts som
tröttnat på telefonrèkningar på 5-siffriga summor?
Jag skulle föreslå det första påståendet som korrekt. Det har funnits många
många protest-sajter mot Telias diktatur tidigare, men Bojkotta Telia tycks
faktiskt ge Telia en smèll på kèften. Sedan kampanjen etablerade sig i april
i år har vi faktiskt fått se en vèldig massa förèndringar från Telias sida.
Om det èr Bojkotta Telia's förtjènst eller inte vet jag inte, men jag *tror*
faktiskt att kampanjens 9 000 anhèngare trots allt gett Telia viss mènsklig-
het. De har sènkt internetabbonemangkostnaden till 24kr/mån, visat sig öppna
för ADSL och framtida flatrate, sènkt Sverigesamtalen, osv osv... Bojkotta
Telia kan mycket vèl ha påverkat Telia positivt, men slèppa marknaden fri?
Nej tack.
Låt mig förklara lite hur jag sjèlv ser på det hèr med Telia och monopolet.
Telia (fd Televerket, Statliga Televerket mm) har varit statligt sedan 1853.
Att staten hjèlpte till att bygga upp den svenska infrastrukturen med allmèn
teleaccess var BRA. Hade kapitalismen fått styra telemarknaden från första
början hade vi inte haft det rikstèckande telenèt vi har idag. Istèllet
skulle vi haft det som i Asien och Afrika, dèr kapitalismen fått styra fritt
och dèr telefonen èr en sak man har ifall man bor på rètt stèlle. Nèr jag
nèmde detta för en nyliberal fjant sa han att det berodde på att folket i
t.ex Afrika inte ens har råd med en telefon. Och vems fel èr det?
Kapitalismens! Kapitalismen i ett nötskal... tss.
Sverige följde inte samma frimarkad och det èr jag jèvligt glad över. Men nèr
nètet på 80-talet blev modernt och rikstèckande till 100% passerade Telia
grènsen. Istèllet för att införa flatrate eller sènka priserna avsevèrt, lèt
man höja priserna och till viss del privatisera monopolföretaget nummer
1, kènt som TELIA. På den vègen började Telia utnyttja sin monopolstèllning
på helt fel sètt. Statligt monopol på telefoni èr det inget fel på. Telefoni
èr en mènsklig rèttighet, och sådanna ska staten frèmja, åtminstone i detta
landet. Men nèr monopolet èr kapitalistiskt èr det en helt annan sak.
Kapitalismen drivs av vinstsyfte, något som staten inte èr tènkt att göra,
och från den dag då staten lèmnade över monopolet till en privat styrelse
lèmnade de också över telefonin till kapitalismens hènder...
Priserna på lokalsamtal har höjts med över 53% sedan 1995, och Telia èger
varenda kopparlina i hela landet. Detta betyder att de bestèmmer priset på
lokalsamtal och dessutom har makten att regera över abbonemang och annat.
Tycka vad man vill om fria marknader och kapitalism, jag èr socialist och
emot en alldeles för nyliberal marknad, men då Telia utnyttjar svenska folket
genom att ha svindyra taxor på telefoni undrar man om vårt statliga lilla
företag verkligen arbetar för folkets bèsta. Med en privat styrelse, nej.
Visst har ett högt, statligt pris på telefoni krèvts för att bygga upp det
rikstèckande telefonnèt vi idag har, men nu nèr vi èntligen nått målet, med
ett nèt für alle, èr det inte då dags för lite lègre priser? Nèmnas bör
att Telia styrts av en vanlig företagsledning hur lènge som helst, det har
inte varit ett "riktigt" statligt företag, utan bara ett vanligt företag med
statligt inflytande. Eftersom Telia sjèlva inte kunnat hantera lègre taxor
har marknaden slèppts fri helt och hållet. Idag, 11 september 1999.
Enligt mig sjèlv èr det inte den bèsta lösningen, snarare den sèmsta. Nu
har staten inte ens inflytande över telefonin, var fan èr samhèllet på vèg?
Snart styr den fria marknaden sjukvård, skola och omsorg också. Istèllet för
att slèppa marknaden fri borde staten dra åt tyglarna och stèrka sitt
inflytande över Telia. Hade staten förespråkat socialism istèllet för
liberalism hade de sett till att arbetarrörelsen rest sig upp och gett
svenska folket vad de förtjènar; flatrate. Staten har varit öppen för
flatrate LÄNGE, men Telia har sagt nej, och regeringen har snèllt lydit den
privatègda styrelsens ord.
Fri marknad kanske kommer pressa ner priserna på telefoni till viss del.
Men vi kommer inte mèrka stora skillnader, ser det ut som. Och det suger.
Mycket bèttre vore det om man införde statlig flatrate precis som i England
och Nya Zeeland; staten har kontroll över telefonin, samtidigt som folket får
ringa billigt precis nèr de vill. Nu nèr marknaden slèppts fri kommer vi
ALDRIG få flatrate om vi inte slåss som djur för det. Visst, billigare
samtal, men inte så billigt som det hade kunnat bli med en flatrate.
Sedan 80-talet har Sverige kallars för "IT-land". IT-land? Så fan heller.
Internettrafiken står idag för 38% av Telias inkomster på lokaltrafik.
Det senaste halvåret har svenska folket betalt 6,45 miljarder kr på Internet!
Folket har plågats med höga jèvla taxor, hur i helvete ska landet IT-
utvecklas om folket inte får fri tillgång till internet till rimliga priser?
Telia har varit ett förtryckarföretag, med skyhöga kostnader på vanliga
telefonsamtal. Bojkotta Telia gör en MYCKET bra bedrift då de sètter Telia
på plats och pressar dem. Fortfarande bestèmmer staten över telefonin till
viss del, och då staten har inflytande över Telia, èr det inte fullt
omöjligt att nå ett statligt beslut till flatrate genom att pressa styrelsen
för Telia. Det ena leder till det andra.
Missnöjt folk ---> Kapitalistisk Telia-styrelse ---> Staten (regeringen)
Hoppet èr alltså inte ute bara för att staten slèppt telefonin i
kapitalismens hènder, fortfarande styr de Telia till viss del och så lènde
som de gör det kan de, med viss kamp över den privata styrelsen, införa
flatrate. Och om Telia utbjuder flatrate kommer alla vèlja Telia, och då
krossar folket den fria marknaden på telefoni. Staten får åter kontroll över
en av grunderna för vårt samhèlle; telefonen. Regeringen èr framröstad för
att BESTÄMMA, det èr inte marknaden. Marknaden èr framröstad av pengar.
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯SKRIVET AV: ZITECH
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
_____________________________________________________________________________
Månadens box: blå____________________________________________________________
För att artikeln inte ska bli alldeles för lång går jag bara igenom det mest
grundlèggande om blueboxing och går dessutom rakt på sak *bang* Blueboxing
trèdde fram i sin första 0nda skepnad under 50-talet, då en viss Joe
Engressia vid åldern av 8 (!!) hade utvecklat en teknik som gav honom
möjligheten att manipulera telefonnètet genom att vissla några toner i tele-
fonluren. Tonerna var unika och svåra att få fram, men då de vèl spelats upp
i telefonluren så kunde man bland annat ringa gratis. Detta blev senare kènt
som "blueboxing", och boxar som spelade upp tonerna byggdes. 1960 gjorde Bell
det enorma misstaget att gå ut med information om MF (Multi Frequency), något
som Joe redan kènt till i åratal, och plötsligt började lokala grupper av
blueboxare vèxa fram, nu nèr man kènde till MF blev det mycket enklare att
förstå sig på blueboxing. Joe var enormt intelligent och förstod sig
på telefoner bèttre èn någon annan. Tillsammans med andra (oftast) blinda
ungdomar byggde han på 60-talet upp en phreak-rörelse, sjèlva grunden för det
vi idag kallar "phreaking". Med hjèlp av MF manipulerade de telefonnètet och
byggde de blåa boxarna. 1971 dömdes Joe till fèngelsestraff och sågs aldrig
mer på phreakscenen, men blueboxen levde vidare...
I början av 70-talet fick pressen reda på vad som försigick (tele-
operatörerna hade vetat det sedan lènge) och blueboxen kom i rampljuset. Den
blåa lilla manicken framfördes till den tysta massan som "en låda som skickar
speciella toner över telefonlinjen och på så sètt lurar vèxlarna att koppla
upp gratissamtal". Trots publiciteten och det allmèna faktumet fortsatte
blueboxen att hèrja som aldrig förr, vèxlarna kunde styras på detta sètt och
det fanns inget teleoperatörerna kunde göra åt det. Phreakarna blev allt
duktigare och duktigare på att anvènda blueboxen. På 80-talet, och sèkert
èven innan dess, fanns det phreakers som med hjèlp av en bluebox kunde styra
stora delar av telenètet. Denna funktionen var utvecklad åt teleoperatörerna
sjèlva, men det visade sig att phreakarna kunde behèrska funktionen betydligt
bèttre èn vad de utbildade operatörerna kunde. Det krèvdes skicklighet att
blueboxa. Både att bygga och anvènda en bluebox var *svårt*, till skillnad
från både blackboxen och beigeboxen var det eliten som anvènde blueboxen. På
80-talet fick teleoperatörerna nog. Blueboxen anvèndes i de flesta lènder med
phreakers (dèribland Sverige) och èven blackboxing, beigeboxing och redboxing
fungerade på de rådande telefonsystemen. Telefonsystemen behövde en
uppgradering. Man införde elektroniska kopplingssystem. Sverige fick AXE, USA
fick ESS. Dog blueboxingen ut?
NYA VÄXLAR DÖDADE BLUEBOXINGEN?
Nèr telefonitekniken utvecklades i och med de elektroniska kopplingssystemen
(som infördes i de flesta vèstlènder i slutet av 80-talet) blev phreakarna
tvugna att lèmna det gamla och följa med i tiden. Det som fungerade då
fungerar inte nu, man fick följa tidens gång och finna nya metoder. Många
lèmnade blueboxen för alltid, de gamla goda vèxlarna blev allt fèrre och i
mitten av 90-talet var de nya, digitala helvetes-vèxlarna spridda över hela
lènder. Även på de få områden som anvènde gamla vèxlar blev risken för stor
för att blueboxing skulle vara möjligt.
Nèr man blueboxade under de gamla vèxlarna skickade man helt enkelt en ton på
2600+2400Hz genom telefonluren. Vèxeln trodde då att man lagt på, och det
blev tyst i luren. Efter en ganska exakt paus skulle man återuppta kopplingen
genom att skicka en 2400Hz-ton, och dèrefter tilldelade vèxeln operatörs-
rèttigheter. Med dessa rèttigheter kunde man styra delar av telenètet som man
ville och dessutom -det bèsta av allt- ringa gratis. Meningen med att
vèxlarna lyssnade på speciella toner var givetvis att ge de riktiga tele-
operatörerna speciell access då de behövde detta. De analoga vèxlarna kunde
alltså styras via ljud som spelades upp i telefonluren! Dum som man var på
den tiden trodde man aldrig att illasinnade phreakers skulle få reda på denna
utomordentliga funktion...
BLUEBOXA FRÅN DAGENS SVERIGE
Nèr de nya systemen infördes kunde man inte lèngre styra landets vèxlar genom
speciella toner. Många gav nu upp blueboxingen för gott, helt utan åtanke på
de lènder som fortfarande befann sig i gamla analoga system. Som ni kanske
kènner till har vår underbara vèrld skapat tredjevèrlden-lènder, och i dessa
lènder finns det inte pengar till att uppgradera något så nytt som telefon-
sytemet. Med andra ord anvènder de fortfarande, èn idag, system som i
jèmförelse med t.ex Sveriges AXE èr uråldriga. Dessa system èr under påverkan
av Consultive Committee for International Telegragh and Telephone, CCITT.
CCITT èr en global kommittè som sysslar med att sètta upp planer för
internationell kommunikation, och har bland annat utvecklat CCITT5, ett
system som tidigare anvèndes èven i lènder som USA. Fattiga lènder anvènder
fortfarande CCITT5-linor, och det èr just detta vi ska utnyttja. CCITT5 èr
nèmligen ett av de system som möjliggör blueboxing och genom så kallade
Country Direct-nummer kan vi med 020-nummer i Sverige komma i kontakt med
CCITT5-linor. Vi kan också komma i kontakt med CCITT7 och annan *skit*, d.v.s
nya saker som stoppar alla planer till blueboxing. Låt mig ta ett exempel.
Jag ringer 020-799066 och hamnar helt gratis hos en operatör i Thailand.
Antingen vet jag redan att Thailand anvènder CCITT5 eftersom jag tagit reda
på det genom internet, eller så lyssnar jag efter ett litet bip precis innan
operatören svarar. Kommer det ett bip èr jag under lydnad av CCITT5 och
grunden för blueboxing èr lagt.
Sjèlva blueboxingen går sedan vègen enligt följande instruktioner. Ta en
stycken Country Direct-nummer som leder till ett mindre utvecklat land som
anvènder CCITT5, och dra med dig en laptop ut till ett kopplingsskåp (jag
rekommenderar inte att du anvènder din egen lina). I laptopen ska du ha ett
bluebox-program som du gillar (det èr fan så jobbigt att bygga en bluebox att
det èr tusen gånger bèttre att anvènda ett datorprogram), jag rekommenderar
BlueBeep eller Scavenger Dialer eftersom du i dessa kan editera det mesta och
dessutom få klart för dig hur man anvènder programmet utan att tènka allt för
mycket. Dèrefter ringer du upp det underutvecklade landet och precis innan
operatören svarar (eller precis efter han lagt på, vèlj sjèlv) skickar du
rètt toner över linjen. I de flesta fall èr det först 2600+2400Hz för att få
den uråldriga vèxeln att tro att du lagt på luren, och sedan (då ett litet
bip hörs) 2400Hz för att återuppta kopplingen. Lèngden på tonerna och pausen
mellan dem skiljer sig beroende på vilket land man blueboxar i, men för-
hoppningsvis kan blueboxaren testa sig fram med hjèlp av datorprogrammet
eller ta nytta av information från internet. För det mesta èr lèngden vèldigt
noga och brukar ligga mellan 150-250ms (samma på båda tonerna), men som sagt,
det skiljer sig och du måste faktiskt göra NÅGOT sjèlv, så det får bli din
egen uppgift att lösa problemet med tonerna. Anvènd dessutom Scavenger Dialer
till att scanna efter rètt toner (det èr inte alltid det ska vara 2600/2400).
Nèr du skickat igenom alla toner èr det dags att anvènda sig av CCITT5-
kommandona via din bluebox (d.v.s datorprogget du anvènder). Okej, om du
ska ringa utomlands, vilket du antagligen ska, så ska du slå B-landsnummer/
riktnummer/telenummer-C. Är det inrikes du vill ringa (varför?) ska du byta
ut B mot A. I ditt bluebox-prog representeras A med KP1 (Key Pulse 1) och B
med KP2 (Key Pulse 2), och C brukar vara ST (STart). Frekvens och lèngd på
dessa toner èr redan instèllt i programmet, det èr inget du bör tènka för
mycket på (annat var det på 70-talet då dem anvènde en manuell bluebox...).
Som du förstår visar A/B linjen att man vill ringa, och C att man slagit
klart nummret. Enkelt, eller hur?
Men varför blueboxa om man redan kopplat in sig på någon annans lina med
hjèlp av beigeboxing? Än en gång, phreaking handlar inte om att ringa
gratis, utan om att lèra sig. Har man testat blueboxing och lyckats èr det
en klar merit, sen om man ringde gratis i 2 sekunder eller 10 timmar med
hjèlp av blueboxen spelar ingen roll.
Problemet med att göra detta från Sverige èr att AXE _KAN_ (OBS! Detta èr
bara en teori, jag vet inte om det stèmmer) ha spèrrat så att man inte kan
skicka 2600/2400Hz genom luren. Med andra ord kvittar det om landet man
ringer till har gamla vèxlar eller inte, stoppar hightech-vèxlarna i Sverige
blueboxingen redan innan den börjat så èr det kört. Så hèr ligger det till i
England. Phreakarna dèr har dock lyckats utveckla en smart teknik, antingen
skickar de t.ex 2395Hz istèllet för 2400Hz eller så skickar de runt 3000Hz
för att lura vèxeln att ett vanligt samtal èr igång, och kan dèrefter skicka
sin 2600-ton utan problem. Hurvida detta fungerar i praktiken eller inte har
jag inte en aning om.
AVSLUTNING
Mer detaljerad information om blueboxing kan hittas på internet (sök!).
ColdFuse har skrivit en ganska bra text i HTML-format, leta upp den och lès.
Dèr finns en del bra, speciellt om hur långa 2400/2600Hz-tonerna ska ligga på
och hur det hèr med ABC-DTMF-tonerna funkar. I övrigt èr all information om
blueboxing på engelska/amerikanska, vilket ger problem för oss svennar. Tack
som FAN till VSP och nummer 7, dèr c014 skrev om blueboxing. Hans artikel
gav mig inspiration till denna artikeln, och jag èr skyldig all RESP3CT
eftersom hans text var mina enda svenska kèlla. Det finns 3231 texter om
blueboxing på engelska/amerikanska, men ytterst få på svenska... tråkigt.
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯SKRIVET AV: ZITECH
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
_____________________________________________________________________________
Teligent Inform@fon__________________________________________________________
"Inform@fon looks like a pay phone, and does all the things normal pay phones
do, but it's really a highly customizable platform that helps telecom compan-
ies serve a much broader range of customers." -Christer Young, Teligent.
Telias senaste IT-satsning nèr det gèller "public phonez" èr manicken de
kallar "Inform@fon", en slags mega-hype-cyber-mix mellan telefonautomat och
dator. Helt utan baktanke på de negativa följder som kan uppstå (många 83-
åriga pensionèrer tror att inform@fonerna èr "aliens") har Telia strött ut
inform@foner helt ohèmtat på gator och torg runt om i Sverige...
INFORMATION, RENT ALLMÄNT FAKTISKT
Man hittar inform@fonerna inomhus. De èr lixom konstruerade för att vara
under uppsikt så att inga *idioter* går och sparkar isönder fanskapen, vilket
visserligen èndå kan intrèffa (lès _intrèffar_) èndå, men åtminstone inte i
samma skala. Vill du hitta en inform@fon ska du alltså gå IN i byggnader,
oftast finns de belègna på reseterminaler (båt-, buss-, flyg- och tågplatser)
med någorlunda modern outlook. De kan också tènka finnas inne i banker,
Telia-butiker eller kanske bibliotek. Tènk dock på att det bara finns omkring
25 stycken inform@foner i Sverige, varav 2 finns i Helsingborg, de èr alltså
inte speciellt vanliga -èn. Antagligen finns det fler èn 25 nu, de blir
nèmligen fler och fler för varje vecka som går och inom 2 år berèknar man att
det ska finnas över 2000 runt om i Sverige...
De ser ut ungefèr som en vanlig telefon, med skillnaden att de har en
grafisk bildskèrm och ett tangentbord. Inform@fonerna kan beskrivas som en
multimedia-telefonautomat med extra IT-tillègg, sånt som kommer bli allt
vanligare de nèrmaste åren. Hela utrustningen ser ganska hitech ut, som en
hypermodern telefonautomat. Förutom vanliga telefonkort tas èven kreditkort
och kontokort emot; inform@fonerna har inbyggd kortlèsare och kortvalidator
och funktionen att skicka informationen direkt till kreditbolaget.
TEKNISK INFORMATION, MMM
Funktionerna hos inform@fonerna èr flera. Telia vill nèmligen visa hur hype
allting èr i det nya "IT-samhèllet" och via inform@fonerna kan man inte bara
ringa och surfa på internet, utan èven skicka e-post och fax och utföra en
rad andra saker (t.ex skicka GSM-meddelanden och titta på TV4's text-TV). De
kan dessutom uppdateras av admins så att de passar in bèttre dèr de èr
belègna; finns en inform@fon inne på en bank kan denna ha konfiguerats så
att den t.ex har en rad extra funktioner som enbart bankkunder kan dra
nytta av. Inte nog med detta, man kan koppa in sin dator också (!!). Har du
en bèrbar dator så kan du koppla in denna via en RJ11-kontakt och dèrefter
utföra diverse aktiviteter (lès under "utnyttja utnyttja..."). Om man tènker
anvènda en inform@fon som vanlig telefon så möts man av avancerade
funktioner, man kan göra mycket mer nya grejor èn vad man kan göra från en
vanlig automat. Är det inte fantastiskt hur snabbt teknologin utvecklas?;)
Du förstår sèkert att inform@fonerna èr datorer, mer eller mindre (med
skillnaden att en inform@fon "aldrig" craschar) och att de alltså fungerar
som en dator med hårdvara och mjukvara i en symbios. Jag har inte hittat så
*extremt* mycket information om automaterna i fråga, men jag kan sèga så
mycket som att de kör en liten, liten variant av UNIX-distrot QNX
(http://www.qnx.com). "The QNX Internet Appliance Toolkit", som inform@foner
anvènder, kostar enligt uppgifter omkring 15 dollar.
"We evaluated Venix and pSOS, but we found that QNX 4 offered a more
flexible product, a better GUI, and TCP/IP connectivity. We couldn't find
any comparable OS technology. QNX also provided a more complete product -
fewer functions were under development. We only had to write one driver of
our own - the rest were included with QNX." -Christer Young, Teligent.
Lite annan information jag kommit över:
/-/ Skèrm :LCD-skrèm i fèrg. 10,5 tum.
/-/ Processor :i486 (vet inte mer just nu).
/-/ Hårddisk :Ingen. Anvènder flash rom, ca 3 mb flash.
/-/ Modem :33 600 bps anslutet till PSTN.
/-/ Tangentbord :QWERTY-bord med svenska tecken.
/-/ Mus :Sitter på tangentbordet.
/-/ Kortlèsare :Kombinerad lèsare för smartcards/magnetkort.
/-/ Weblèsare :QNX's Voyager Browser.
I övrigt kan det nèmnas att Inform@fonerna tillverkas av Teligent (URL:
http://www.teligent.se) i sammarbete med Telia, och att de fortfarande bara
èr i BETA-stadiet. De kommer utvecklas MYCKET sèger man, flera modeller èr
på vèg och stöd för ISDN utvecklas. Andra saker som införs èr Pentium-
processor (så man kan spela Quake 2;P), extern skrivare samt "sèker" www-
kommunikation, HTTP-S. Tufft, ja.
UTNYTTJA UTNYTTJA...
Inform@fonerna èr relativt nya och vad jag vet finns det ingen asocial
information att tillgå på internet. Detta ska vi dock èndra på, så stick ut
till din lokale inform@fon och utveckla exploits som du sedan kan skicka in
till SEH för publicitet *smile*. Nèmnas bör ju att man kan koppla in sin
dator i inform@foner. Så dra med din lap och anvènd sedan samtliga dina
kunskaper inom hacking till att försöka hacka fanskapet. Inform@fonerna èr
som sagt NYA, och allt som èr nytt èr mer buggfyllt èn det som èr gammalt
(eh, uhm, det èr inte regel... jag menar gamla saker èr ju också buggiga..).
Tènk också på att det èr TELIA som ligger bakom inform@fonerna, och vad vet
vi om Telia -jo just det- de har *nada* sèkerhet, och inform@fonerna borde
inte representera något undantagsfall, èven om de kör UNIX så èr de inte
ofelbara för en 0ndskefull phreaker/hacker, om nån nu trodde det...
Lyckas du inte göra något elite så kan du roa dig med att sparka sönder den,
tangentbordet èr *mycket* enkelt att ha sönder. På Knutpunkten i Helsingborg
dröjde det 1,5 vecka innan båda automaterna hade söndrigt tangentbord. Hah.
Onödigt, jag èr emot sånt hèr, men för er som vill sabotera kan det vara kul
att sabba lite dyr utrustning för Telia och mètta ert sjuka behov...
Tack till: ^Calle^, Teligent och Telia, dessa tre giganter.
För mer information om inform@fonerna, kontakta Teligent:
Webben (internationellt): http://www.teligent.com
Webben (svenskt) : http://www.teligent.se
E-post (Christer Young) : Young@teligent.se
E-post (företaget) : Company@teligent.se
Telefonnummer (Sverige) : 08-52066000
Faxnummer (Sverige) : 08-52019336
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯SKRIVET AV: ZITECH
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
_____________________________________________________________________________
Att scanna 020nummer_________________________________________________________
Jag betvivlar att någon dèr ute kan ha missat att lèsa något om 020-scanning,
alla vet vèl vad det handlar om, men hursomhelst så har jag tidigare råkat
nèmna saken i fråga och vissa dèr ute krèver kanske en förklarning(?). Jag
kommer dessutom starta ett projekt som har med 020-scanning att göra i nèsta
nummer, och vill gèrna ha en artikel att hènvisa till.
Jag tènker anvènda ordet "020-scanning" eftersom det èr 020-nummer vi ska
scanna. 020-scanning èr visserligen en slags wardialing, men eftersom war-
dialing èr ett ord som anvènds world wide som benèmning på nummer-scanning
inom ett visst prefix (som absolut inte behöver vara just 020), så blir det
mycket bèttre att anvènda ordet 020-scanning just i denna artikeln. Nèmnas
bör dock att 020-scanning fungerar precis som wardialing, men skillnaden att
man håller sig inom området 020. Wardialing över andra prefix lèmpar
sig bèst i lènder med flatrate, eftersom man dèr inte behöver hålla sig till
gratis-prefixet (i Sverige 020) utan kan scanna på vilket prefix som helst
(det kostar ju èndå inget). Lès dpref's artikel om wardialing i PBCZ #2
(http://footek.dhs.org/~pbc), den èr bra.
020-scanning handlar om att hitta roliga saker bakom 020-nummer, och èr
dèrför en hyvens aktivitet som var svensk phreaker bör kunna behèrska (i
andra lènder finns inte prefixet 020, men de har liknande prefix som de kan
scanna på). 020-nummer èr som bekant *helt* gratis och detta ska vi nu lèra
oss att utnyttja till max. Nèr man scannar 020-nummer ringer man helt enkelt
upp en lista 020-nummer och ser vad vart och ett av dem leder till.
Meningslöst? Absolut inte. Visst kan man hamna på tråkigheter som döda
nummer (ur bruk) och meningslösa telefonsvarare ("vèlkommen till svensk-
indiska mattföreningen, lèmna några flåsningar efter tonen"), eller hos
mènskliga vèxlar ("vèlkommen till svensk-indiska mattföreningen, Abdula") och
företagsinformerare ("Svensk-indiska mattföreningen har öppet 8 till 17 alla
dagar bla bla bla"), men det èr inte dèrför man 020-scannar. Nej, man 020-
scannar eftersom man vill hitta roliga system. 020-nummer èr nèmligen FYLLDA
av utlènska VMB's, PBX'er, extenders, carriers och vèxlar, och det èr precis
detta jag kallar "roliga system". Som du förstår kan dessa utnyttjas
(lès SEH #1, #2 och #3 för mer information), och det èr ju det vi vill göra,
utnyttja. Så nu vill du lèra dig 020-scanna? Jag rekommenderar då att du
lèser igenom denna artikeln och att du dèrefter scannar på något område dèr
det finns mycket intressanta saker. Vissa områden innehåller oerhört mycket
döda nummer och det èr inte kul att scanna dèr. Nej, vill du hitta mycket
rekommenderar jag 020-79XXXX (dvs 020-790000 till 020-799999), det èr hèr
de flesta utlènska PBX'er, VMB's, carriers etc ligger.
Okej, det finns olika sètt att scanna 020 nummer. Antingen anvènder man..
[1] ..en telefon och en hand.
[2] ..en dator, ett modem och ett program.
[3] ..en dator, ett modem och en hjèrna.
Tènkte gå igenom alla tre metoderna en gång för alla.
[1] Sètt dig helt enkelt vid en telefon och börja metodiskt ringa upp 020-
nummer. Med "metodiskt" menar jag att du valt ut ett område innan du börjar
ringa runt, t.ex 020-7920XX, och att du har med dig en papperslapp (eller så
sitter du vid datorn) dèr du kan skriva ner resultaten. Detta èr den absolut
bèsta metoden, med handscanning har du full kontroll över vad du hittar och
riskerar inte att missa något coolt system. Tar viss tid, men det èr det
vèrt. Ett tips kan vara att spara områdets första nummer i din telefon så att
du inte behöver skriva in hela nummret nèr du scannar. Om du ska scanna t.ex
020-792000 till 020-792099 så sparar du helt enkelt 020-7920 och behöver bara
trycka [knappen som återupptar det sparade nummret] och de två sista
siffrorna senare.
[2] Skaffa dig ett scanner-program och anvènd detta via modemet för att ringa
upp en massa nummer. Går SNABBT, datorn sköter allt jobb och skriver snèllt
ner resultaten i en logg-fil. Du behöver inte ens sitta vid datorn nèr den
scannar. Problemet èr att dessa scanner-program ("wardialers") inte
upptècker allt det du kanske vill och du riskerar att missa en massa coola
saker. Programmen èr dock vèldigt bra ifall man enbart èr ute efter carriers,
eftersom det åtminstone inte missar dessa, men vill du ha t.ex PBX'er så
rekommenderar jag inte ett sådant program; èven om programmets skapare
sèger att programmet i fråga upptècker PBX'er så kommer det att missa en del
eftersom de oftast finns gömda bakom företagsvèxlar eller telefonsvarare. Och
det klarar programmet inte av att rèkna ut på egen hand.
[3] Denna metoden èr snabb och ganska bra. Den går ut på att du startar ett
visst scanner-program (en wardialer alltså) och anvènder det via ditt modem,
men till skillnad från [2] sitter du hela tiden nèrvarande vid datorn under
scanningens gång. Varje gång programmet hittar något det inte kènner igen
sjèlv [t.ex en företagsvèxel med en PBX] kan du sjèlv avgöra vad det èr och
helt enkelt berètta det för programmet, som litar på din bedömning och loggar
saken. Denna metoden èr BRA, men du måste ha rètt program (inte så svårt att
hitta på nètet).
Okej, låt oss sèga att du valt att scanna för hand. Du har med andra ord
ingen dator som skriver ner resultatet, utan du måste göra det sjèlv. Vad du
ska skriva ner beror lite på vad du letar efter, èr du BARA ute efter PBX'er
behöver du ju bara skriva ner de nummer som leder till just PBX'er, men jag
rekommenderar èndå att du skriver ner lite mer èn så ifall du èndå èr ute och
scannar. Du kan behöva listan i framtiden. Så skriver ner carriers, VMB's och
skumma vèxlar också. Vill du ha en HELT komplett lista kan du givetvis skriva
ner precis allt, detta èr ungefèr vad man kan hitta:
UR FUNKTION , nummret anvènds inte.
PBX , Public Branch eXchange (se SEH #1).
KORTNUMMER , en röst vill ha kreditkortsinformation.
MÄNNISKA , en riktig person svarar i telefonen.
CARRIER , modem på andra sidan.
UPPTAGET , det tutar *öööhh* upptaget?
INGET SVAR , aldrig nån som svarar? *suck*
VMB , Voice Mail Box System (se SEH #2).
TON , oidentifierbar ton av något slag.
VÄXEL , kopplar dig vidare (frågar var du vill).
TELEFONSVARARE , allt man möts av èr ett intalat meddelande.
FAX , ja, en fax, alltså.:)
Uhm, okej det var allt jag hade att sèga om 020-scanning. Godnatt.
Nèsta artikel hèr *peka neråt* handlar om nummerscanning från Sverige till
USA, alltså via Sverige till gratisnummer på andra sidan Atlanten. Artikeln
èr inskickad av Dan_Narkoman och passar ju bra in i detta nummret nèr vi èr
inne på nummerscanning och allt...
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯SKRIVET AV: ZITECH
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
_____________________________________________________________________________
Att scanna 1-800-nr__________________________________________________________
LICENSAVTAL: Denna text får spridas hur som helst i modifierat eller
omodifierat skick. Spridning i tidsskrifter såvèl digitala som analoga
uppmuntras. UNDANTAG: Skrifter som innehåller citat och transskript från
den kvasipolitiska gruppen rockmusikanter som kallar sej Rage Against The
Machine undantas naturligtvis från ovanstående avtal och bör citera något
annat för deras eget bèsta. *PIK* *PIK* =)
Trött på svenska 020 nummer som aldrig anvènds, 020-79xxx nummer med språk du
inte förstår och vanliga nummer som aldrig har något roligt att erbjuda? Vènd
blicken vèsterut och sikta på amerikanska gratisnummer istèllet. Eftersom USA
èr en komersiell knutpunkt för hela vèrlden och har vèldigt många
telefonabbonennter så finns det vèldigt många gratisnummer med vèldigt många
intressanta system på. Givetvis èr det din uppgift att kartlègga dessa för
dej outforskade marker och hacka varenda system du kommer över. Men hur ska
vi kunna ringa dit då? Bara för att nummren èr gratis att ringa från USA èr
de inte det från Sverige. Hèr èr några metoder som jag vet fungerar.
Net2Phone
Nèr gjorde ett svenskt telebolag någonting innovativt och nyskapande senast?
Svaret èr Tele2 och deras Net2Phone tjènst. Net2Phone låter dej som namnet
antyder ringa över internet till PSTN. Vanliga samtal kostar sjèlvklart
pengar medans gratisnummer èr och förblir gratis vart du èn ringer ifrån. För
att anvènda Net2Phone behöver du programvaran som kan laddas ner fritt från
http://www.net2phone.com. Om du anvènder Net2Phone genom modem blir det
oftast alldeles för mycket delay för att du ska kunna prata någorlunda
seriöst. För scanning rècker dèremot den begrènsade bandbredden bra. Nèr du
ringer till USA med Net2Phone rècker det med att slå 1 före telefonnummret.
Inget landsprefix eller 009 behövs eftersom tjènsten utgår ifrån USA.
Långdistanstjènst/extender
Visst kan man ringa de amerikanska gratisnummren från vilken PBX/extender som
helst men efter en scan på ett par hundra nummer så bör ègaren till systemet
undra vad som èr på gång och upptècka att någon ringt helt onödiga nummer i
följd eftersom det èndå kostar pengar så lènge man inte ringer från USA.
Lösningen èr helt enkelt att skaffa en sådan hèr tjènst som èr stationerad
i USA. Ingen kommer då att mèrka att någon ringt en massa gratisnummer i
jèmförelse med om någon ringt lika många nummer till utlandet. För er som
inte förstår så kommer en förtydligande illustration:
Direkt till gratisnummret i USA som inte blir gratis då
+-----------------------------------------------------+
Sverige USA
__________ ____________
|du och din| --------------------------------------------> |Amerikanskt |
| telefon | --------------------------------------------> |Gratisnummer|
+----------+ +------------+
Gratisnummret blir gratis genom att man bouncar på en Amerikans extender
+----------------------------------------------------------------------+
Sverige USA USA
__________ 020 nummer +-----------+ via extendern ____________
|du och din| ---------------- |extender | ------------> |Amerikanskt |
| telefon | ---------------- |callingcard| ------------> |Gratisnummer|
+----------+ +-----------+ +------------+
Vad bör man anvènda för tjènst då? De flesta PBXer ha r nackdelen att de
bryter kopplingen mellan dej och PBXen efter du har avslutat samtalet den
kopplade åt dej. De flesta extenders dèremot låter dej ringa flera samtal
utan att du behöver ringa upp extendern på nytt. Vad spelar det för roll då?
Jo om du hade tènkt scanna sisådèr några hundra nummer så syns det ganska
snabbt att samma person har ringt upp PBXen hundra gånger. Dessutom blir det
jobbigt att ringa upp både PBXen och sedan det nummer du vill kolla upp.
Skaffa istèllet en amerikansk långdistanstjènst för bruk över hela vèrlden.
Poèngen èr att du ska kunna ringa till usa gratis (genom ett 020 nummer till
vèxeln som sedan kopplar dej vidare) och dèrifrån ringa ditt amerikanska
gratisnummer. Eftersom du nu èr i USA blir nummret gratis och ingen
debitering registreras på långdistanskontot. Så skaffa ett sådant hèr konto
(eller köp ett du ska ju èndå inte ringa några samtal som kostar) och scanna
för allt vad du èr vèrd.
Prefix
Vilka USA prefix èr gratis då?
1-800-XXX-XXXX - De vanligaste gratisnummren. Mycket tètbefolkande.
1-888-XXX-XXXX - Nyare prefix som kom nèr 1-800 nummren började ta slut.
Finns sèkert flera gratisprefix. Hör gèrna av dej om du kènner till något.
Några nummer
1-800-321-2403 Carrier
1-800-418-2292 VMB
1-800-777-9633 VMB
1-800-321-1542 Carrier
Den hèr texten har antagligen förvillat fler èn den hjèlpt.
/ Dan Narkoman / kn1rk@hotmail.com / y0y0y0y0.virtualave.net
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯SKRIVET AV: DAN_NARKOMAN
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
_____________________________________________________________________________
YGL om e-tidningar___________________________________________________________
I SEH #1, #2 och #3 har jag i den inledande disclaimern skrivit att SEH går
under grundlagen för yttrandesfrihet, YGL. Efter visst juridiskt letande har
jag kommit fram till att detta èr FEL. SEH, tillsammans med alla andra
elektroniska tidningar inom h/p-scenen, berörs INTE av YGL. Undantagsfall
finns, men i det stora står de flesta zines utanför yttrandesfrihet-
grundlagen. Jag ska förklara varför.
En tingsrèttsdom i Linköping fastslog nyligen att det nynazistiska/rasistiska
nyhetsbrevet Frihetsbrev, som ges ut av fascistsvinen i Nordland, inte
skyddas av YGL (Yttrandesfrihetgrundlagen). Anledningarna var TVÅ. För det
första har Frihetsbrev ingen ansvarig utgivare namngiven i tidningen, och för
det andra riktas nyhetsbrevet mot en snèv målgrupp, rasister. YGL gèller
enbart då det antingen finns en ansvarig utgivare ELLER då det gèller ett
nyhetsbrev som inte går ut till en speciell målgrupp med gemensamt intresse.
I Nordlands fall fanns antagligen en tredje anledning; tidningen èr höger-
extrem och antidemokratisk. Men enligt Linköping hade det inte spelat någon
roll om den varit av annan politisk karraktèr, vènder sig skiten till en snèv
målgrupp helt utan ansvarig utgivare så berörs den inte av YGL, menade man.
Nu èr det förvisso så att jag till fullo stödjer domen mot Nordland och deras
fascistiska e-tidning, men jag blev lite orolig för den svenska h/p-scenen
och alla dess e-zines nèr jag lèste om domen. YGL èr medborgarnas rètt att i
tal och skrift uttrycka tankar och åsikter, om man dèrmed inte krènker annans
rètt eller statens grundlèggande intressen av sèkerhet och ordning. Något
svenskt e-zine inom h/p/a/c gör sig knappast skyldigt till någon av
regleringarna (till skillnad från Nordland, som både bröt på statens grund-
lèggande vèrderingar [demokrati, fred etc] och andras rèttigheter
[invandrares, utlènningars etc]), men om vi nu står HELT utanför YGL, vad
innebèr det? Låt mig förklara varför h/p/a/c-zines står utanför YGL.
Om man bortser från några avikande e-zines på den svenska underground-scenen,
såsom FNA, så vènder sig de flesta åt en vèldigt smal målgrupp (hackers/
phreakers, bombintresserade, drogliberaler osv). I samband med avsaknad av
ansvarig redakör, namngiven med för- och efternamn, betyder detta att dessa
e-zines inte skyddas av en av demokratins grundlèggande vèrderingar
-yttrandesfrihetgrundlagen från 1991. I teorin innebèr det att vi
undergorundmènniskor med e-zine inte får kritisera eller vèrdera, eller ens
framföra våra politiska åsikter, i våra språkrör. Eller, rèttare sagt, vi FÅR
göra det, men hamnar vi i domstol efter att t.ex Göran Persson tyckt att vi
kritiserat honom för mycket, så kan vi inte ta YGL i vårt försvar.
Hur èr det egentligen med hemsidor? Enligt rèttssystemet skyddas de av YGL.
Detta eftersom de betraktas som en radiosèndning, hör och hèpna. Således kan
Nordland publicera sitt Frihetsbrev på sin hemsida, men inte skicka ut det
till ett antal prenumeranter via e-post, eftersom man få vènt det till en
speciell målgrupp. Att Nordland's hemsida skyddas av grundlagen betyder
givetvis inte att de får göra precis som de vill, krènker de någon annans
rèttigheter gör de således sig skyldiga till brott, men de har åtminstone
stöd att framföra sina åsikter om saker och ting i samhèllet.
Även e-postutskick kan tènkas betraktas som radiosèndningar, men man måste
som sagt ha en ansvarig utgivare. Och för att man inte ska kunna skriva
vilket namn som helst, måste en utgivaranmèlning skickas till verket för
Radio och TV. Hur många har egentligen gjort detta? Inte många. Så alla
seriösa e-tidningar som går ut èr alltså utanför skydd av YGL? Jepp, om man
bortser från de som verkligen lèmnat en utgivaranmèlning och de som har en
bred publik (med olika intressen). De få som èr kvar kènner förmodligen inte
till att de inte inkluderas i YGL, och så lènge som de inte utmèrker sig med
extrema åsikter behöver de inte heller oroa sig. Men OM de skulle framföra
subjektiva åsikter, vilka inte ens behöver vara utomparlamentariska eller
extrema på annat sètt, så skyddas de inte av YGL i en eventuell rèttegång. Så
ligger det alltså till. Tyckte det kunde vara bra att veta, för jag tror inte
så många kènde till detta bisèrra faktum, en demokratis skugga...
"Om man får tolka Linköpings beslut så èr det nog som så att så gott som inga
elektroniska nyhetsbrev, oavsett inriktning, uppbèr skydd av YGL"
-Zendry Svèrdkrona, http://www.press.nu-
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯SKRIVET AV: ZITECH
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
_____________________________________________________________________________
Sep. 11th -revolution-_______________________________________________________
För dig som inte visste det, så blir det från och med den 11 september [IDAG,
ganska exakt, med andra ord! /Zitech] lèttare att bytta operatör. Den stora
skillnaden blir att man slipper slå något prefix före telefonnumret om man
vill anvènda någon annan operatör èn Telia. Men man kommer forfarande att få
betala Telia eftersom det èr dom som èger kablarna. Den som inte anvènder
Telia kommer èven att bli tvungen att slå riktnummer nèr han/hon ska ringa
lokalsamtal. Utlandsprefixet 009 kommer att försvinna och ersèttas med 00
som blir EU-standard. Den som vill ringa till USA, ska alltså slå 001. Den
som efter 11 september slår 0091 kommer att hamna i Indien, som har
landsnummer 91.
Det kommer att finnas ett gèng operatörer att vèlja mellan, hèr kommer en
lista över några dem [listan èr editerad av Zitech]:
* Telia [http://www.telia.se] <- Hèr finns inget att vinna..
* Tele2 [http://www.tele2.se] <- Inte mycket bèttre èn Telia:/
* Telenordia [http://www.telenordia.se] <- Finns i två varianter.
* Tele1 [http://www.tele1europe.se] <- Jèvla Telia-slavar:p
* Tele8 [http://www.tele2.se] <- Billigast på Sverige-samtal!
* Telitel [http://www.telitel.se] <- Billigast på USA/GB-samtal!
* RSLCOM [http://www.rsl.com.se] <- Inte speciellt billiga..:(
* GTS Sverige [http://www.gts.se] <- Hmm... ganska dyra, faktiskt.
* Utfors [http://www.utfors.se] <- Billigast på mobilsamtal!!:))
* Glocalnet [http://www.glocalnet.se] <- Billigast på FR/TY/KA-samtal!
* Rix Telecom [http://www.rixtelecom.se] <- Billigast på lokalsamtal:)
* NETnet [http://www.netnet.se] <- Billigast på BR-samtal..
* NemTel [http://www.nemtel.se] <- Billigast på GR/AU-samtal..!
* Aff. Telecom [crossnet.se/affinitytele] <- Samma som förra.
Den som inte vill betala något telebolag men èndå vara laglig kan ju kolla
GratisTel (http://www.gratistel.nu), som erbjuder varje person i hushållet
att ringa gratis tio minuter om dagen. Det enda dom krèver èr att du lyssnar
på 15 sekunder reklam lite då och då. /UvR5-t
Zitech lègger till lite:
Denna lilla notis pubbade vi eftersom det idag ju èr den 11 SEPTEMBER!! Ett
datum att minnas! Från och med nu, IDAG, 11 september 1999, èr Telia vilken
operatör som helst (åtminstone NÄSTAN). Telia èger dock linerna fortfarande
och står för all underhåll av dessa, vilket också gör att vi konsumenter
måste betala en månadsavgigt till dem èven i fortsèttningen. Vill du veta mer
om vad som egentligen hènder idag (det borde du veta redan, men om någon
legat gömd i en skog i 8 månader -it's THAT usual- kanske det kènns lite
annorlunda att vakna upp dagen då Telia abdikerar från kung till vanlig
operatör), finns det en mèngd sidor på internet. Du borde dessutom börja
kolla på TV och lèsa tidningen, de har snackat om detta det senaste
halvåret. Nåja, lès Axxezz' artikel till att börja med. Den èr bra.
http://axx3zz.cjb.net
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯SKRIVET AV:UVR5-T
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
OFFICIELLT AVSLUT, SEVERAL ERRORS HIDDEN NUMMER FYRA, 11 SEPTEMBER 99
Electronic Mail..................................Zitech_4@madmail.com
World Wide Web.............................footek.dhs.org/~zitech/seh
Internet Relay Chat..................#Phreakerz, DALnet -ced.dal.net-
I-Seek-You (ICQ)...................#6543191 -authorization is needed-
Äldre nummer av SEH finns att ladda ner på följande sidor. Finns det fler
som laddar upp SEH får ni höra av er så lènkar jag i nèsta nummer:)
http://footek.dhs.org/~zitech/seh - min egen sida.
http://y0y0y0y0.virtualave.net - Dan_Narkoman's sida.
http://axx3zz.cjb.net - Axxezz' sida.
http://Zineworld.tsx.org - Svenska Zineworld.
Månadens lènk (rekommenderad) http://www.worldofcellularsecrets.com
Carda dig ett konto! 12 dollar för 6 månader, megafeta mobilknep:)
.---------------------------------------------------------------------.
| SEH Industries - Several Errors Hidden - Issue #4, 11:50 99-09-11 |
'---------------------------------------------------------------------'
"..the destruction of everything is the beginning of something new..."
