Copy Link
Add to Bookmark
Report

Virkbilagan #30

eZine's profile picture
Published in 
Virkbilagan
 · 15 Apr 2024

From ahrvid@sfbbs.edvina.se Fri Dec 24 02:15:43 1993 
Received: from mail.swip.net (mail.swip.net Ä192.71.220.11]) by godot.lysator.liu.se (8.6.5.Beta3/8.6.5.Beta3) with ESMTP id CAA10929 for <matoh@lysator.liu.se>; Fri, 24 Dec 1993 02:15:38 +0100
Received: from c3po.edvina.se by mail.swip.net (8.6.4/2.01)
id CAA03850; Fri, 24 Dec 1993 02:14:11 +0100
Received: from sfbbs.UUCP by c3po.edvina.se (4.1/SMI-4.1)
id AA14488; Fri, 24 Dec 93 02:13:56 +0100
Received: by sfbbs.edvina.se (1.64/waf)
via UUCP; Fri, 24 Dec 93 00:10:32 GMT
for matoh@lysator.liu.se
To: virklist@sfbbs.edvina.se
Subject: Virkbilagan 30
From: ahrvid@sfbbs.edvina.se (A Engholm)
Message-Id: <5L01ec2w164w@sfbbs.edvina.se>
Date: Thu, 23 Dec 93 23:57:15 GMT
Organization: Science Fiction BBS tel +46 (0)8 6424077
Status: R

V V I RRR K K BBB I L AAA GGG AAA N N
V V I R R K K B B I L A A G G A A NN N
V V I R R K K B B I L A A G A A N N N
V V I RRR KK K BBB I L AAAAA G GG AAAAA N NN
V V I R R K K B B I L A A G G A A N N
V I R R K K B B I L A A G G A A N N
V I R R K K BBB I LLLL A A GGG A A N N
------------------------------------------------------------------
Virkbilagan #30 - ett litet science fiction-fanzine, från Ahrvid
Engholm, Renstiernas G 29, 116 31 Stockholm,
ahrvid@sfbbs.edvina.se. Utges parallellt i E-upplaga och på
papper; finns också hos ftp.lysator.liu.se, gopher.lysator.liu.se
och SU-Kom i mötet Virkbilagan. Nästa nummer får du om du skickar
LoC och/eller eget zine i trade (Det Vanliga). (C) A Engholm 1993;
Virkis är inte "shareware"; sprid den ej vidare utan att fråga om
lov. Prova även även SF-Journalen (frim för provnr). Roscoe renar!
TROF,THOE&TPOB (93-12-20)
------------------------------------------------------------------

NUMRETS HUVUDNUMMER DENNA gång är en saga.
För att förstå en del av den måste man antagligen vara
väl förtrogen med science fiction-fandom. Läsarna av Virkbilagan
torde vara medvetna om att det här är ett sf-fanzine. Varje nummer
säger t ex TROF,THOE&TPOB i kolofonen, en förkortning för den
Hheliga Roscoes devis: The Reality of Fanac, The Hope of Egoboo &
The Promise of Bheer.
Vill du i största allmänhet veta mer om sf-fandom kan du kolla i
Fandboken (beta-version) som jag skrivit. Den ligger på
ftp.lysator.liu.se (/pub/sf-texts/swedish_fandom). Det finns också
några uppkopierade exemplar som jag låtit cirkulera som korr. En
riktig, tryckt version kommer så småningom.
Jag brukar vara dålig på att skicka julkort. Se julsagan som min
julhälsning.

JULTOMTEN M\TER ROSCOE - en saga av Ture Storm.
Det var en gång en decemberdag vid Nordpolen. Tomten
satt och sorterade posten.
- Ytterligare ett brev som kommit fel, muttrade han och lade ett
kuvert åt sidan där det stod "Lech Walensa, Nordpolen". Se till
att det här går i retur!
Det sista yttrade han en av sina trognaste nissar, Nisse Tuta,
som skötte om returpost.
- Ja, hr Claus, sade Nisse Tuta. Det skall bli.
På skrivbordet framför tomten låg högar av brev. Kalle i
örkelljunga hade skrivit och önskat sig ett Super-Nintendo med
spelet "Vampire Massacre in Blood". Tomten ringde upp
produktionsavdelningen, där en annan av nissarna var chef.
- Vem pratar jag med, frågade Tomten.
- Jag heter Nisse öra.
- Bra, hur är det med Super-Nintendo-linjen.
- Den går för fullt, svarade Nisse öra. Men ändå kan vi inte
möta efterfrågan. Beställningarna på Megadrive är däremot... Sega,
skulle man kunna säga.
Tomten slog i sin databas:

Karl Svensson, Stigvägen 14, örkelljunga.
Skorstensdiameter (cm): 87
Läst läxorna: ja
Hjälpt mamma med disken (antal gånger): 13
Bäddat sängen(antal gånger): 87
Varit ute sent (antal gånger): 3
Bråkat med lillebror (antal gånger): 2
Tvättat bilen (antal gånger): 7
Tomtetro: ja
Snällhets-index: 3.87"

Hm, tänkte Tomten, snällhets-index är egentligen lågt, men han
tror på mig och har inte bråkat så ofta med lillebror... Ja, låt
gå då.
- Lägg undan en Super-Nintendo åt Kalle i örkelljunga, beordrade
han produktionen. Men inget blodigt vampyrspel. Han får ett My
Little Pony-spel. Skall han ha något annat får han diska mer.
På så vis gick Tomtens dagar. Han öppnade brev, beslutade om
avsändaren varit snäll nog, och såg till att produktionen lade
undan rätt julklappar.
Det var Tomtens mest hektiska tid. Den 24:e skulle allt vara
klart, eller senast den 25:e för de anglosaxiska länderna. Det
gick liksom inte för sig att skjuta upp julen.
- Ho-ho, brukade Tomten mullra. Det skulle allt se ut om julen
inte kom när den brukar!
- Ja hr Claus, det skulle allt se ut det, brukade Nisse Tuta
svara. Jag minns fortfarande den där förbenade julen för 1993 år
sedan då det var tjuvtjockt på distributionen och vi inte hann med
Mellanöstern. Vi fick skicka ut tre vice-utdelare istället, och de
hade inte ens renar utan kameler.
- Det får inte hända igen, brukade Tomten svara. En massa
dummerjönsar skrev en massa om det där och världen har inte varit
sig lik sedan dess.
Tomten avbröts i sina tankar av fru Claus, som kom in i rummet.
- Här har du litet julglögg, älskling. Men ta inte för mycket.
- Jag tar aldrig för mycket julglögg, kära du.
- Du det gör du visst, lilla gubben. Hur förklarar du annars att
du för några år sedan gav "Lille Saddam" nya robotbatterier?
- Jag trodde Saddam var tolv år, för han verkar vara det,
försvarade sig Tomten, och att batterierna var till för att driva
leksaker. Det var svårt för produktionen att fixa den där
önskningen, minns jag.
Dagarna gick. Produktionen gick för högtryck. Renarna kom
tillbaka från sitt träningsläger, fullproppade av hyper-hormoner.
Det var vad de behövde för att kunna uppnå 0,1 c för att hinna med
att besöka 800 miljoner barn i fem världsdelar under två dagar.
Den tekniska avdelningen, som sköttes av Nisse Hult,
finjusterade statis-fältgeneratorn. Tomten kan inte besöka 800
miljoner barn om inte tiden stannas under varje besök. Den står
inte riktigt, riktigt stilla när Tomten hälsar på, men går mycket
långsammare. En föreffekt av statis-fältet är också att barnet
under timmarna innan upplever att tiden går så oändligt långsamt.
Justeringen pågick som bäst.
- Stabilisera alpha-konstanten, beordrade Nisse Hult.
- Alpha-konstanten stabiliserad, svarade en tekniker-nisse.
- \ka delta-v-kompensationen, beordrade Nisse Hult.
- Delta-v-kompensatorn i grönt läge.
- Reglera gasfältet, minimera Omega, transferera delta-X-prim,
sänk styrstavarna, justera partikelflödet, generera
växelfältvärdena, maximera beta-pi, balansera utflödet med
invärdena, moderera gauss-faktorn...men innan dess, tryck på den
röda knappen.
- Reglera gasfältet - gjort! Minimera Omega - gjort. Transferera
delta-X-prim... Vad, den röda knappen först?
- Har du inte tryckt på den röda knappen, skrek Nisse Hult. Men
då...! För sent! Processen skenar!
Statis-fältgeneratorn brummade och började skaka. Vid
inverterings-antennen spred sig en rödaktig glöd. Ett litet
rökmoln letade sig ut från bottenventilerna. Brummandet steg till
ett ilsket tjut.
- Ut ur verkstaden!, skrek Nisse Hult. Alle nissar ut ur
laboratoriet! Vi har en skenande fältgenerator!
Nisse Hult kastade sig på nödstoppet, medan alla
laboratorietekniker trängdes för att komma ut genom dörren.
Varningssirener började tuta. Men generatorn gick inte att stoppa.
Laboratoriebyggnaden fylldes av ett glödande rökmoln.
Vid det här laget låg Nisse Hult och medarbetarna i snön och
tryckte. Explosionen blev mäktig.
KA-BAAANG! KRASCH! WROOM!
Taket på laboratoriestugan lyftes av smällen. Väggarna tog
genast eld. Bråte kastades omkring inom en radie av femtio meter.
Nissarna var snabbt på plats och släkte branden genom att
skyffla snö på den. Men inget stod att göra. Laboratoriet var
förstört, och med det fältgeneratorn.
- Jag vet inte hur jag skall berätta den här nyheten för hr
Claus, suckade Nisse Hult. Att du aldrig kan lära dig det, Sigge!
Du skall ALLTID trycka på den röda knappen först under
initialiseringen. Alltid den röda knappen!
Tomten kom ut ur huvudbyggnaden.
- Vad är det som står på? åh...åh, nej! Vem är ansvarig?
- Nisse Hult, svarade en av nissarna.
- Vem fan är Nisse Hult, skrek Tomten.

- Vad skall jag göra, suckade Tomten. Utan statis-fältet kan jag
aldrig klara att dela ut julklapparna i tid. Inget nytt från
leverantören?
- Nej, svarade Nisse Tuta. Leverantören har ingen ny generator i
lager. Det är minst fyra veckors leverans på dem. Fabriken i
Taiwan håller på att omstruktureras. I normala fall skulle man ha
fixat det på tre dagar.
- Vad skall jag göra, upprepade Tomten. Vad skall jag ta mig
till?
- Kära du, ta en pepparkaka till, sade fru Claus. Det ordnar sig
nog.
- Även om vi vore flitiga som bävrar allihopa, sade Tomten,
skulle vi inte klara det.
Sällskapet tittade modstulet på varandra. Lågsamt, apatiskt och
utan aptit tuggade de på sina pepparkakor. Julafton var redan om
några dagar! Produktionen var nästan klar, renarna var redo,
slädkomplexet stod putsat, men utan fältgeneratorn...
- Vänta, hr Claus, sade Nisse Tuta. Ni sade något. Bäver! Där
har vi det! Vi måste kalla på Roscoe!
- Roscoe...var har jag hört det namnet, muttrade Tomten.
Som alla vet är Roscoe är den store vintergatsanden. Det är den
store Ghuden, universums yttersta väsen, tillvarons yttersta mål
och medel. Alla som har läst tillräckligt mycket science fiction
och utgivit sina fanzines kommer av Roscoe på den yttersta dagen i
den 200:e fandomen att föras till Den Perfekta Fandomen.
Roscoe har en raket, som han far över himlapällen med. I
raketens utblåsningsstråle ligger ett skimmer som av miljarder
stjärnor. Ibland misstar astronomer på jorden Roscoes raket för en
komet. Men de trogna vet att det är Roscoe som är ute och far.
Han har sin stora högtidsdag den Fjärde Juli. Då samlas alla och
dricker hektolitervis med öhl och hyllar den ghudomlige bävern.
För Roscoe är en bäver. En bäver med stora, skinande vita
framtänder, och en mäktig, blank svans som med en kraftfull snärt
kan kasta omkull den lille elake bisamråttan Oscar, Roscoes värste
fiende. Roscoe kan anta många skepnader, men det är som en bäver
han för det mesta uppträder.
Givet dessa fakta, och den uppenbara betydelsen av universums
yttersta väsen, var det märkligt att Tomten inte kom ihåg Roscoe
bättre.
Han lyssnade dock intresserat på Nisse Tutas förklaring.
- Och nu försöker du tuta i mig att Roscoe kan hjälpa till,
frågade Tomten.
- Varför inte, svarade Nisse Tuta. Hans raket är mäktigare än er
rensläde, och i den har han alla möjliga sorters teknisk
apparatur. Säkert kan han ordna en fältgenerator. Jag har hans
telefonnummer här. Det är bara att ringa.
Tomten slog 00042 (riktnumret till vår galax) 4711 (numret till
Roscoes mobiltelefondomän) och 1234567 (numret till hans
mobiltelefon).
- Hallå, det är Rothcoe, blev svaret.
Roscoe läspade något alldeles förskräckligt mellan sina stora
framtänder.
- Ja, ursäkta att jag stör min herre, men mitt namn är Tomten,
Jultomten.
- Jaha, och... Du vet att jag aldrig hinner thkriva LoCth.
- LoCs? Ja, det är inte det. Det är så att jag...
Tomten förklarade raskt vem han var och att han behövde hjälp.
- Nja, det låter ju förthkräckligt thorligt det där. Men någon
fältgenerator kan jag inte undvara. Jag får titta förbi, thå
thkall vi the vad vi kan hitta på. Jag vill ju inte göra alla thmå
neofanth bethvikna.

Ovanför Nordpolen sjunger norrskenets böljande draperier. I
december råder den eviga natten. Enstaka isbjörnar, sälar och en
vilsekommen pingvin smyger mellan snödrivor och isflak. ("Jag är
verkligen vilsekommen", tänker pingvinen, "för pingviner finns ju
bara på Sydpolen.")
Där, i en dal i islandskapet, ligger vad som på avstånd verkar
vara ett industriområde. Men allt som kommer ur skorstenarna är
röken från stockvedsbrasor. Om man närmar sig i den knastrande
snön, ser man att industribyggnaderna är av tillyxat timmer.
Mellan dem pilar små nissar med paket, ved, bullkorgar och
postsäckar. Stug-komplexet lyses upp av facklor, nedstuckna i snön
här och där. Från ett uthus sprider sig doften av lutfisk,
julskinka och julgröt som Tomtemor lagar i jätteportioner.
Plötsligt! Där någonstans i norrskensdraperiet har en ny stjärna
tänts. Men stjärnan blir större och större och snart kan man se
hur den rör sig över himlavalvet. Snart får den ett avlångt
utseende och man ser hur den följs av ett eldspår. Stjärnan tycks
falla. Den tycks komma emot oss!
Men innan vi hinner oroa oss märker vi hur föremålet börjar
bromsa in. Ovanpå en eldkvast rider en avlång, metallblänkande
cylinder. När den kommer närmare ser vi fenor sticka ut nedtill.
Det är en raket. Den landar långsamt på en kvast av eld. Snön yr
och isen börjar smälta på landningsfältet ett par hundra meter
från tomtekomplexet. Men innan mer än en liten pöl hunnit bildas
av smältvattnet tar fenorna mark och eldkvasten avbryts tvärt.
En liten hårig figur med något vitt, blänkande i munnen,
klättrar ned för en stege.
- Hejthan, hoppthan allihop, säger han till ett gäng nissar som
kommer springade från huvudbyggnaderna. För mig till er ledare!
Det är Roscoe. Fanacens verklighet, hoppet om Egoboo och löftet
om öhl har anlänt.

- Jaha, sade Roscoe och smuttade på litet julöhl. Vi har allthå en
matha neofanth världen över thom du herr Tomt delar ut prethenter
till varje julafton. En konthtig vana, om du frågar mig, men det
lägger jag mig inte i. Om en del fanth kan klä upp thig till
bethättningen i Enterprithe och säga "Beam me upp, Thcotty!" kan
man väl klä thig i rött och krypa i thkorthenar.
- Ja, tänk på alla dessa stackars barn som blir utan julklappar,
suckade Tomten. Ni måste hjälpa mig!
- Jahapp, sade Roscoe. Nu skall vi the vad vi kan göra. Någon
fältgenerator har jag inte, för den jag hade lånade jag ut till
ett TV-bolag som behövde något till dekoren i ST:TNG - a new
generator to the new generation, kan man thäga. Nu är det thå att
hela min raket redan är fältkompentherad. Om man åker i raketen
thitter man i ett thatith-fält. Du kan åka med mig, så är thaken
kirrad.
- ]h, får jag det!
- Ja, men det finns vitha villkor!
- Vilka villkor då, undrade Tomten.
En hemtrevlig brasa sprakade i Tomtens kontor. Tomtemor satt och
stickade. Nissar pilade in och ut hela tiden. På bordet stod
julöhl, pepparkakor och saffransbröd
- Förbathkast gott öhl, berömde Roscoe. Ja, villkoren...
Roscoe strök betänksamt pälsen under nosen, som en engelsk
gentleman som bearbetar sin mustasch.
- Det är inget konthigt. Om jag hjälper hr Tomt med att dela ut
prethenter, vill jag har möjlighet att lägga med en egen prethent
till alla neofanth. Ett litet videothpel kanthe.
- Ja, det går väl bra, svarade Tomten. Men inget våldspel bara.
Jag har så många ungar som vill ha "Friday the 13th" , "Horror of
the Undead", "Bomber Commando" och "Laser Holocast from Outer
Space". Men min produktionsavdelning går för fullt nu, jag kan
inte framställa det åt er.
- Nej, det kan jag göra i raketen, sade Roscoe. Jag har en
materieduplikator där, Rex Rotary 3D-5000 De Luxe. Den klarar allt
från mimeografi till att kopiera föremål.
Roscoe berättade närmare om sina planer. Snart var de överens om
alla detaljer.

Den stora dagen var här. I Bloomington satt lille Bob och byggde
med små tegelstenar.
- Det skall bli ett hotell, sade han när hans pappa undrade. Jag
har önskat fler tegelstenar i julklapp.
Lille Dave satt i Reading och lekte med sin hörapparat. Han hade
önskat en bättre hörapparat i julklapp. (Denna hörapparat skall ha
en förbättrad design, hade han specificerat. Den skall nämligen ha
en avknapp, så att jag slipper att sitta och lyssna på Harlans
ursäkter.) I Hagerstown satt lille Harry och väntade på att han
skulle få den nya stencilapparat han önskat sig. Lille Lars-Olov i
Bromma hade önskat sig ett stort paket oskalade jordnötter. Lille
Ahrvid på Södermalm satt och väntade på de två backar öhl han för
sin del skrivit överst på önskelistan. Lille Denis i Malmö hade
önskat sig ett tjog vätebomber (de skall jag slänga på den där
Theo i Chandra, hade han i förtroende avslöjat för Tomten). Lille
Mika i Södertälje önskade sig badbollar, lilla Karin i Uppsala
önskade sig mer tid, lille Sam Jerry i ålsten önskade sig att fler
författare dött för mer än femtio år sedan, och lille Martin på
Kungsholmen önskade sig en... Ja, så där kunde vi fortsätta, men
det behövs inte: det står klart att över hela världen satt just nu
massor av små barn som önskat sig allt mellan himmel och jord.
Vid startbanan i Nordpolen rådde en febril aktivitet. Renarna
skulle för en gångs skull få ledigt. Armeer av små tomtenissar
hade i dagar varit sysselsatta med att fylla Rosces raket. Roscoe
hade för sin del stått natt och dag och vevat på sin
materieduplikator. Nu var även hans kvot av julklapparna färdig.
Timmen T, Minuten S och sekunden S närmade sig. Tomten satt
bredvid Roscoe i raketens förarkabin.
- Thpänn fatht dig nu, sade Roscoe.
"No smoking!" sade det på en skylt som tändes. Men Tomten hade
förstås ingen smoking, utan sin vanliga röda dräkt. Skägget var
putsat och vitt. Den stora bullrande magen var fylld med julmat,
och Tomten var på bättre humör än någonsin. I år skulle det bli
hälften så mycket arbete - Roscoe hade lovat att hjälpa till även
med julklappsutdelandet. Bak i kabinen hängde Roscoes tomtedräkt,
som med ett enda undantag såg precis ut som hr Claus egen
utstyrsel. Istället för den stora, röda luvan hade Roscoes dräkt
en konstig halvrund mössa, omväxlande vit och röd, med en stor
propeller på toppen.
- Det är min beanie, förklarade Roscoe. Jag åker ingenthtanth
utan den. Nu bär det iväg! Control tower, permithion to thtart
requethted by flight R-42. Direction thouth zero degreeth.
- Tower to R-42. Permission granted. Wind 10 feet/second to the
south. No clouds. Proceed to flightlevel 2001. Good luck! Merry
Christmas!
- The Reality of Chrithtmath, svarade Roscoe, och drog upp på
gasen.
- Ho-ho, ho-ho, mullrade Tomten medan den snabba accelerationen
fick det att kittlas i hans mage.

- Ser du stjärnan i det blå! Allt du önskar kan du få!, sjöng
Bengt Feldreich i TV.
Kalle Anka-programmet var strax slut. Pappa satt i fåtöljen,
litet halvgroggy på all glögg. Mamma stod i köket och lade upp
julmaten på stora fat. Medan hon slevade upp stod och och drömde
om det där raffsetet hon för egen del önskat sig i julklapp. "Jag
vill också se ut som Anne Nicole Smith", tänkte hon mellan bitarna
av julskinka.
Det var hemma hos familjen Svensson i örkelljunga.
Ett ljussken på himlen. UFO-observatören Bertil K Lentrogen
gnuggade sina ögon! äntligen en observation. Han greppade efter
rapportformuläret som kan skulle skicka in till Tefats-
Riksförbundet.
Med ett dovt muller gick Roscoes raket ut ur hyperrymden.
Mellaneuropa var avklarat; ett få julklapparna först och snabbast
är en särskild fördel med att vara med i EU. Nu var det Sveriges
tur. Raketen hoovrade över hustaken, medan ett illusionsfält
byggde en bild av en släde med renar. Även om renarna hade ledigt
måste man hålla stilen.
Bertil K Lentrogen skulle få många spydiga kommentarer för
följande rapport:

Observationtid: Julafton
Föremålets utseende: Ett stort slädliknande föremål.
Framför det rör sig sju spaningsfarkoster, med utstickande
extremiteter - troligen antenner.
Ljud: Bjällerklang.
Föremålets besättning: Rödklädda, vagt humanoida. Bär
säckar på ryggen. Det finns troligen kidnappade jordbor i
säckarna som skall återbördas och avhypnotiserats.

Jultomten tog norra örkelljunga och Roscoe tog södra. Fru "Anne
Nicole" Svensson fick hjärtklappning när Roscoe klev ut ur
mikrovågsungnen
Aj, tänkte Roscoe, det var den öppna thpisen jag skulle komma ut
ur. Nå det gör detthamma. God Jul, fru Thventhon.
Roscoe slängde ett paket till henne.
- Han är thnål din man, sade Roscoe. Det är inte mycket tyg i
det där.
Roscoe klev in i vardagsrummet.
- Finnth the några thanna fanth här...eh, thnälla barn!
Kalle och hans lillebror sken upp. Pappa Svensson reste sig från
stolen.
- Välkommen, välkommen, sade han. (Bara det inte blir en
bakmaskin i år igen, tänkte han.) Titta Kalle, nu har farbror
Tomten kommit. Nu ser du att det inte är jag som klär ut mig till
Tomten!
- Men pappa, pappa, varför har Tomten så stora framtänder,
frågade Kalle.
- Det är inget att bry thig om, sade Roscoe, jag är en extra
inhyrd tomte. Nu är det dagth för paketen. Här herr Thventhon. God
Jul
Det stod en vers på paketet: "Istället för att på Systemet
ränna, kan du med denna hemma bränna!"
- ]h! Tack snälla Tomten! Det måste vara den
destilleringsapparat jag ville ha...eh, för vatten till
bilbatteriet förstås.
Fru Svensson hade nu hunnit öppna sitt paket.
- ]h, tack så mycket, älskling, sade hon. Med spetsar, och
nätstrumpor!
- Och här har ni thmå barn, sade Roscoe. Ett är från mig och ett
är från pappa och mamma. God Jul! Nu får jag nog kila vidare för
att hinna! God Jul! Och drick mycket julöhl nu!

Några timmar senare var Norra Europa avklarat och Roscoe styrde
sin raket mot andra kontinenter. \verallt spred han och Jultomten
glädje och rättfärdighet till alla hem. Barnen i Sarajevo fick
stora paket med julmat, och Roscoes specialpresent. Soldaterna i
den serbiska armen fick lös ammunition; den skarpa tog Roscoe och
Tomten med sig tillbaka, för säkerhets skulle.
- Den där tar jag hand om, sade Roscoe innan soldaterna hann
protestera. Det är farliga saker det där. Ni kan ju skada folk om
ni inte ser upp!
På Stigvägen i örkelljunga hade Kalle nu öppnat det ena paketet.
Det var några science fiction-böcker som han önskat sig av pappa
och mamma. Hjärtat bultade när han började öppna nästa paket.
Det var ett Nintendo!
Men inte riktigt. "Fantendo" stod det. Det låg en lapp bredvid.
"Bry dig inte om det. Det här kan du köra alla spel på. Bättre än
Nintendo! Tomten ville lägga med spelet My Little Pony, men jag
tror inte du skulle gilla det. Jag har lagt ned något annat
istället, som är mycket bättre. Vänliga hälsningar, Roscoe (extra-
ordinär Tomte)"
Kalle tittade under Fantento-spelet. Där låg spelmodulen: "The
Enchanted Duplicator - the Video Game".
- Hurra!, skrek Kalle. Hurra!!!
Och sedan satt Kalle och miljoner andra barn och spelade och
spelade, hela julen, hela nyårshelgen, hela trettonhelgen. Och har
de inte slutat så håller de väl på än.
------------------------------------------------------------------
God Jul, Gott Nytt år, Bra Trettondag, Glad Påsk, Kul Pingst,
Rolig Midsommar! Etc.
------------------------------------------------------------------
( ) Vad är det för skillnad på Michael Jackson
och en plastpåse?
( ) Den ena är en plastig skräpprodukt som kan
vara farlig för små barn.
( ) Den andra kan man förvara saker i.
( ) Tack för brev/zine/frimärke
(Står inget kryss alls skall du skicka
brev/zine/frimärke för att få fler nummer.)

Avs: Nya Epicentrat/Engholm
Renstiernas Gata 29
116 31 Stockholm
ahrvid@sfbbs.edvina.se


_Tel: +46 08-6424077 _24h/day V.32/32"_ _ _
(_' _ , _ _ _ _ l_ , _ l_, _ _ l_) l_)(_'
._)(_ l(-'l )(_(-' l l(_ l l(_)l ) l_) l_)._)
ahrvid@sfbbs.edvina.se Author: A Engholm, Date:23-Dec-93

← previous
next →
loading
sending ...
New to Neperos ? Sign Up for free
download Neperos App from Google Play
install Neperos as PWA

Let's discover also

Recent Articles

Recent Comments

Neperos cookies
This website uses cookies to store your preferences and improve the service. Cookies authorization will allow me and / or my partners to process personal data such as browsing behaviour.

By pressing OK you agree to the Terms of Service and acknowledge the Privacy Policy

By pressing REJECT you will be able to continue to use Neperos (like read articles or write comments) but some important cookies will not be set. This may affect certain features and functions of the platform.
OK
REJECT