Copy Link

Add to Bookmark

Report

Munin issue 3

Published in

· 21 Apr 2024

+--------------------------------------------------------------------+ 
| Munin, ett fanzine om svensk science fiction och fantasy           | 
| Utgivet av Hans Persson <unicorn@lysator.liu.se>                   | 
| Nummer 3, 2000-06-28                                               | 
| http://www.lysator.liu.se/~unicorn/fandom/fanzines/munin/          | 
+--------------------------------------------------------------------+

Välkomna tillbaka till Munin!

Efter det på sistone gjorts en del försök med elektroniska fanzines som verkar ha slagit väl ut så tänkte jag prova om den modellen fungerar även för Munin. De första två (eller tre, beroende på hur man räknar) av Munin kom ut som vanliga pappersfanzines under 1997 och 1998. Min plan då var att jag skulle utge Munin som ett seriöst fanzine med inriktning på svensk science fiction och fantasy, både gammal och ny och att jag skulle ge ut åtminstone ett, helst två nummer per år. Eftersom det senaste numret kom ut i mars 1998 så får man väl säga att jag inte riktigt lyckades med den målsättningen.

För att förenkla utgivningsprocessen så mycket som möjligt tänkte jag ju istället prova på att ge ut Munin som ett elektroniskt fanzine och se om det fungerar bättre. De personer som jag skickade Munin till på papper och som jag inte har emailadresser till kommer naturligtvis att få det utskrivet och skickat, men pappersvarianten kommer att ha samma (brist på) layout som den elektroniska versionen. Jag vill gärna höra vad ni tycker om den här förändringen. Hör av er både om det och om resten av fanzinet.

I det förra numret av Munin så gick jag igenom utgivningen av science fiction och fantasy i Sverige under 1997. Tanken var att jag skulle prata om utgivningen under 1998 i det här numret. Med tanke på var i tiden vi är nu så får det nog bli så att jag behandlar både 1998 och 1999 på en gång.

När jag publicerade Munin på papper så tryckte jag även hela listan på utgivna böcker under året i fanzinet. På ett sätt är det naturligtvis praktiskt, men det är samtidigt lite trist eftersom man vet att den kommer att bli inaktuell mer eller mindre omedelbart. I den elektroniska versionen av Munin kommer jag istället att referera till min webbaserade databas över sf-utgivningen från 1997 och framåt (dvs den period som inte täcks av Lundwalls bibliografi).

Listor över de senaste tre årens utgivning kan fås från följande webbadresser:

Sedan jag tryckte listan över utgivningen under 1997 så har jag naturligtvis hittat några fler titlar, så därför listar jag även den ovan.

I tabellen nedan har jag sammanställt mina nuvarande siffror över utgivningen under de senaste tre åren.

                                           svensk-  delar i 
       totalt   sf  fantasy  skräck  fack  skrivna   serier   media 
1997      113   16       49      21     4       22       66       9 
1998      126   22       50      24     1       33       73       8 
1999       98   22       39      16     2       16       55       8

I tabellen här ser det visserligen ut som om utgivningen under 1999 är rejält mycket mindre än de tidigare åren, men jag tror inte att det är så. Med tanke på hur många titlar för 1997 och 1998 jag har fört in i registret under den senaste veckan så tror jag att siffrorna för 1999 kommer att komma upp i minst samma nivåer som övriga år.

Fantasy är som synes mycket större i utgivningen än vad science fiction än. Det är dock glädjande att se att sf-siffrorna för 1999 redan är lika höga som för 1998, trots att totalsumman är så pass mycket lägre.

Klassificeringen av böckerna till en genre är naturligtvis som alltid i viss mån godtycklig. Sf-kategorin innehåller en del uttalad science fiction, men också en hel del mainstreamböcker som kliver in på genreterritorium utan att vara allt för medvetna om genren. P. C. Jersild är ett exempel på detta men det finns naturligtvis många fler. En stor del av de science fiction-titlar som det faktiskt står sf på utgörs av olika ungdomsserier (George Johanssons Uppbrott från jorden-serie, 4 delar; en Star Wars-serie, 7 delar), så böcker som utges som science fiction och som avses för vuxna är det tunt med.

Fantasykategorin består i mycket högre grad av titlar som är publicerade inom fantasygenren. Fantasyboomen är fortfarande tydlig. Det som är lite trist är att den till så stor del utgörs av översatt fantasy i långa serier. Nästan undantagslöst så delas också böckerna upp i (minst) två delar per engelsk volym innan de ges ut på svenska så att antalet svenska titlar motsvarar inte antalet översatta titlar.

När det gäller skräckkategorin så har den i princip tre beståndsdelar: olika ungdomsserier som Kalla Kårar (Goosebumps) och liknande, Stephen King och Dean Koontz, samt enstaka litterära titlar av Poe och liknande.

De flesta av de titlar som tagits med i fackkategorin är mindre intressanta saker för den litterärt intresserade, som uppslagsverk om Star Wars i storformat och liknande. De mer litterärt inriktade titlarna är Sam J. Lundwall: Bibliografi över science fiction och fantasy 1741--1996 (1997), Lars-Erik Nygren: Edgar Allan Poes hemlighetsfulla och fantastiska historier på svenska 1860-1997 (1998) och George Sayer: Jack - En biografi om C. S. Lewis (1999).

Det jag egentligen är mest intresserad av är de titlar som hamnar i kategorin svenskskrivna. 1997 hittade jag 22 stycken, 1998 33 stycken vilket känns som en rätt rejäl ökning, samt hittills 16 stycken för 1999.

Under 1997 började inte bara ett utan två små förlag med inriktning mot fantastisk litteratur att göra väsen av sig. Det ena var Paradishuset (då Bokförlaget Paradishuset) som också gav ut sin första bok i slutet av året. Främmande besök som den hetta var en novellsamling med nya svenska förmågor. Kvaliten på texterna får väl sägas ha varit blandad, men entusiasmen var det inget fel på. Det andra förlaget, Tredje Graden Förlag, hann inte komma ut med något under året. Förutom Lundwalls bibliografi ovan och en lätt reviderad nyutgåva av Bertil Mårtenssons Maktens vägar-trilogi så tycker jag att årets intressantaste nyhet var Niklas Krogs första fantasytitel, En krigares hjärta. Det fanns även en svensk science fiction-roman, Cyberblås av Zippo & Weiss, men ju mindre som sägs om den desto bättre. Även några författare utanför genren skrev saker som är av intresse som till exempel Maj-Gull Axelssons Aprilhäxan, Lars Jakobsons Kanalbyggarnas barn, Leif Möllers Made in Sweden och Anna-Karin Palms Målarens dotter.

1998 kom så Tredje Graden Förlag ut med sin första (och hittills enda) bok, Skymningscirkus av Rickard Berghorn. Det här året ser det bättre ut för den inhemskt producerade litteraturen. Paradishuset utger romanen Ars moriendi - konsten att dö av Pål Eggert. Flera andra svenskar debuterar också med fantasyromaner. På rollspelsförlaget Neogames hinner Andreas Roman utge Drakväktare och Dräparen, de första två delarna i fantasytrilogi. Karolina Bjällerstedt Mickos debuterar med fantasyromanen Mantor på det lilla förlaget Måni, Per Jorner debuterar med tegenstensfantasyn Efter lägereldarna och Tomas Björklund med fantasyn Dvärgens lärling: Legenden om Varg på Rabén Prisma. Cannie Möllers ungdomsbok Felicias resa är också värd att notera som en läsvärd efter katastrofen-roman. Närmare det litterära etablissemanget hittar vi bland andra P. C. Jersild med Sena sagor och Maria Vedin med Sagor från en jordisk planet.

Under 1999 hinner Paradishuset med två titlar, dels novellsamlingen Svenska monster och annat otyg som även den innehåller mest nya svenska författare (inklusive undertecknad!) och som dessutom publiceras i en specialutgåva med extra illustrationer i färg av Hans Arnold, dels Själamässa för en konstgjord av Bertil Falk som återtrycker titelnovellen från Jules Verne-Magasinet (1969-1970) och tre korta noveller. Karolina Bjällerstedt Mickos publicerar Larona som är en fortsättning på Mantor från året innan, Niklas Krog kommer ut med En magikers styrka som är en fortsättning på En krigares hjärta med som utspelar sig 1000 år längre fram i tiden och följaktligen är rätt fristående. Andreas Roman avslutar sin trilogi med Demonen. Maud Mangold debuterar med Glaspärleresan på Rabén & Sjögren, en fantasyroman med en ovanligt tydlig svensk smak.

Även om inte den totala mängden fantastisk litteratur skriven på svenska är speciellt stor så är jag väldigt glad att se att det börjar komma fram en liten stam svenska författare som uttalat skriver fantasy. Det har varit väldigt tunt med det sedan Bertil Mårtensson publicerade någonting senast. Nu börjar det se bättre ut igen. Nu får vi bara hoppas att det kommer någon som vill skriva science fiction också, för det är det sämre med.

Brev

I samband med att Munin 2 kom ut så gav jag också ut ett nummer 2.1 som innehöll korrigeringar och kompletteringar till Sam J. Lundwalls bibliografi över svensk sf. Eftersom det var ett ganska specialiserat ämne så skickade jag inte ut det numret till lika många som nummer 2, utan bara till de jag trodde skulle vara intresserade. En del av breven nedan kommenterar (helt eller delvis) detta nummer 2.1, men jag tycker att det kan vara intressant att publicera dem här ändå eftersom kommentarerna ofta är generellare än fanzinet. Det är nog säkrast att notera att de här breven är ungefär två år gamla.

Sam J. Lundwall
sam.j.lundwall@faktasi.se
Många tack för de båda Muninnumren med massor av nyttiga och goda bibliografiska upplysningar, inte minst mina felaktigheter. Om och när en ny bibliografiupplaga kommer, nyttjar jag förstås med entusiasm alla dessa goda uppgifter.
Och din layout tycker jag förstås är osedvanligt vällyckad. I en tid då datorn satts i händerna på envar utan insikter i layout, känns det befriande att se sidor utan vrålande (och obehövliga) designelement.

Precis vad jag också tycker. Bra layout märks inte. Jag avskyr de flesta moderna tidskrifters vana att dela upp texten i diverse olika block som de lägger i olika färgade rutor hit och dit. Man vet ju aldrig i vilken ordning man ska läsa.

Nu återstår ju att se om kommentarerna blir lika positiva den här gången eftersom layouten nu är helt annorlunda gentemot den som Sam gillade.

John-Henri Holmberg
john-henri@replik.se
Tack för fanzine. Jag bifogar en smula ytterligare errata till bibliografin, nedskrivet inför den recension jag skrev av den till den av Mats Linder tilltänkta tidskriften om sf som ännu inte utkommit. [Här avses alltså Stiftelsen Alvar Appeltoffts Minnesfonds tidskriftsprojekt Visioner, som tyvärr lades ner under 1998. /Hans]
Ett allmänt påpekande: I synnerhet den utgivning som förekommit på Bokförlaget Bra Böcker i Höganäs är säreget behandlad av Lundwall. Från och med 1990 utgavs i bokhandeln samtliga förlagets titlar under förlagsnamnet Förlags AB Wiken. Många titlar publicerades emellertid också parallellt i någon av förlagets olika bokklubbar (Bokklubben Bra Böcker, Bokklubben Bra Spänning, Bokklubben Ditt Bibliotek med flera). Tidigare hade böcker i bokhandeln vid skilda tillfällen publicerats under förlagsnamnen Bra Bok, Bokhuset, Wiken, Bra Böcker. Lundwall missar ständigt faktum att förlaget utgav sina titlar i parallella och väsentligen identiska utgåvor, den ena för bokhandelsförsäljning, den andra i bokklubb; ibland anger han den ena utgåvan, ibland den andra. Av Dan Simmons utgavs till exempel de tre titlarna: Dödsgudinnans sång, Nattsommar och Nattens barn alla dels i bokklubben Bra Spänning, dels på Förlags AB Wiken. Dödsgudinnans sång saknas i bibliografin, Nattsommar anges utkommen i Bra Spänning och Nattens barn anges utkommen på Wiken. David Brins Vid stjärnhavets strand anges däremot kuriöst nog ha originalutgivits i Bra Spänning men "även utk" på Wiken; i själva verket räknas ju bibliografiskt alltid bokhandelsutgåvorna som originalutgåvor vid samtidig utgivning.
Ett annat påpekande: Hur ska man göra med "magisk realism"? Isabel Allende, Mario Vargas Llosa, Jorge Louis Borges, Italo Calvino, Ben Okri, Gabriel García Marqués och så vidare skriver i en specifik afrikansk-sydamerikansk tradition som fått avläggare i Europa och som naturligtvis formellt är ickerealistisk (fantasy) men väl i hög grad bör läsas metaforiskt/symboliskt. Här vacklar Lundwall. Borges är med, Calvino är med, de andra saknas. Dilemmat här är väl närmast att man bör bestämma sig: antingen ska de läsas som fantasy, och då bör samtliga finnas med åtminstone med vissa verk, eller också ska de läsas som symbolism, och i så fall bör man nog ta bort också flertalet av de titlar som nu står med (hur är det till exempel egentligen med Klätterbaronen?).
Aldiss: Barfota i huvudet. Denna bok utgavs aldrig i A&K:s sf-serie. Jag efterträdde i augusti 1973 Lundwall som ansvarig för sf-utgivningen på A&K, något han inte uppskattade, och avbröt då på grund av grava problem med dels översättningarna, dels lönsamhetskalkylerna, arbetet på tre av Lundwall planerade titlar: den nämnda av Aldiss, John Brunners Stand on Zanzibar och Clifford D. Simaks Cemetery World. Den sistnämnda utgavs senare på Delta; Aldiss och Brunners böcker har såvitt jag vet aldrig utkommit på svenska. I Aldiss-fallet var det så enkelt som att Peter Stewarts översättning var förskräckligt dålig; romanen är för all del också bland det mest svåröversatta man lär kunna finna inom sf. Eftersom jag delade Lundwalls uppskattning för Aldiss gav jag i stället lite senare ut hans Gråskägg på A&K. Misstaget i bibliografin understryks vid listningen för Askild & Kärnekulls Science Fiction-Serie, där Aldiss bok återigen förtecknas och det dessutom hävdas att "Genom en felnumrering innehåller serien två böcker med ordningsnumret 6". Lundwall var för övrigt redaktör för och valde seriens böcker 1-8; från och med bok 9 var jag ansvarig både för urval och redigering, något som också framgår av böckerna (jag skrev bland annat efterorden från och med nr 7).

Jag tackar för tilläggen till bibliografin. Vad det gäller magisk realism så vet jag alldeles för lite om ämnet för att ha någon åsikt om det över huvud taget. Tills vidare så får jag bedöma böcker styckvis utifrån deras innehåll.

Konstigheten med att det fanns två stycken nummer 6 i AoK:s sf-serie hade jag sett, men inte vetat hur den tillkommit. Det verkar ju onekligen lite underligt. Att det kan uppstå hål kan jag förstå. I Delta-serien saknas till exempel del 106 och 206 (av totalt 208). 206 antar jag helt enkelt beror på att den inte hann bli färdig innan serien lades ner, varför 106 saknas är lite svårare att gissa eftersom den är mitt i serien.

Arne Eriksson har upplyst mig om att det finns ett eller två exemplar av Barfota i huvudet i cirkulation, ursprungligen någon form av arbetsexemplar som på något sätt smugit sig ut på samlarmarknaden.

Ahrvid Engholm
ahrvid@spray.se
Tackar för Munin 2 och 2.1. Jag minns plötsligt att jag lovade att sammanställa den bokinfo jag hade till din 1997-lista, men dels har jag ännu inte själv gjort en sådan sammanställning (jag har flera separata filer) och dels glömde jag, är jag rädd. Men jag tror inte du missat annat än enstaka titlar, om du missat något alls.
Det är bra med en errata-lista till Lundwalls senaste bibliografi. Jag tror att jag själv skulle kunna bidra med mer errata, men jag kan inte kolla då jag inte äger senaste upplagan. (Den är rätt dyr; däremot har jag den förra, liksom en ganska tunn upplaga från 60-talet!) Jag hittar ibland konstiga, udda sf-titler på antikvariat, och tänker då alltid "Den här finns säkert inte i Lundwalls bibliografi".
Egentligen borde Lundwalls bibliografi och din novellbibliografi slås samman till en enda samlad bibliografi, så att man får både noveller och romaner på ett ställe. Sedan kunde man förstärka Lundwalls biografiska noteringar, lägga till något om förlagen som publicerat sf, om de fåtaliga svenska sf-filmerna, lista alla conerna, lista de svenska sf-tidskrifterma, skriva något om de 25 genom historien ledande sf-klubbarna, de 50 dito fanzinen och vips skulle vi ha en svensk SF-Encyclopedi. I och med bibliografierna är det mesta arbetet redan gjort och det skulle vara ett vällovligt projekt (men det kräver Lundwalls medverkan).
Sercon blev av, mycket riktigt. Jag var där. (Den var inte så bra. Kanske 80 pers och litet avslagen; alldeles för liten för det ganska stora kårhuset.) Jag tror Henricson blandar ihop den med någon annan con som ställdes in, troligen Scancon 81 som JHH och Per Insulander skulle göra. Den ställdes dock in i relativt god tid, så ingen bör ha kunnat missa meddelanden om det. Och den skulle också ha varit på KTH:s kårhus.

Den senaste upplagan av bibliografin kostar tyvärr rätt mycket pengar. Jag misstänker dock att risken att det skulle komma en billigare utgåva är rätt obefintlig och jag tycker det skulle vara synd att missa en så intressant bok. Visst har den en del fel, men alternativet är ju att inte ha någon bibliografi alls.

Jag tror inte att det kommer att ske någon sammanslagen utgåva av Lundwalls bokbibliografi och mitt novellregister. Jag hoppas att det ska kunna bli en pappersutgåva av mitt novellregister någon gång i framtiden, men jag har ingen brådska. Jag har informationen om alla novellerna i en databas på min dator, men det fattas fortfarande en del originaltitlar och sådant (fast det lär man ju aldrig kunna få helt komplett). Sedan skulle jag behöva gå igenom alla tidningarna och kolla så att allting verkligen är med. Det vore trist att trycka det och sedan hitta saker som saknades nu när jag faktiskt har tillgång till allt källmaterialet. SF-tidskrifterna är egentligen inget stort problem, det är mest en fråga om att det behövs lite tid för att gå igenom dem. Här tänker jag mig att göra en fullständig täckning. Det som är mer komplicerat är antologier. En del antologier bör naturligtvis vara med i sin helhet (som Det hände imorgon-serien), men sedan finns det ju massvis med antologier (och för den delen icke-sf-tidskrifter) som publicerat enstaka sf-noveller. Dem blir det ju ett elände att få med. Det känns helt meningslöst att ens tro att man skulle kunna få någonting sådant komplett. En annan sak är novellsamlingar med endast en författare. Jag lutar lite åt att inte ta med dem alls, för om man är intresserad av en viss författare så det ju lätt att hitta dem ändå i Lundwalls bibliografi. På sätt och vis vore det nog vettigare att trycka ett novellregister som bara täcker Jules Verne-Magasinet, Häpna!, Galaxy, Nova SF och Aniara (och kanske något mer). På det sättet kan man säga att det är komplett. Sedan kan man ju trycka ett tillägg med noveller i alla andra mer eller mindre obskyra tidskrifter och antologier.

Vad det gäller att göra en SF-encyclopedi för svenska förhållanden så är det någonting som lockar mig (som vansinnesprojekt plägar göra), men jag tänker försöka ta mig an det projektet lite i taget. Just för stunden håller jag ju på att arbeta mig igenom de svenska kongresserna här i Munin (även om jag inte har med några kongressbeskrivningar i det här numret). De svenska förlag som haft sf-satsningar vore intressant att veta lite mer om än vad jag gör, men det vet jag för lite om för att kunna skriva ihop någonting. Förhoppningsvis kan andra fans mer insatta i den svenska förlagsbranschen (John-Henri Holmberg, Sam J. Lundwall, Jörgen Peterzén och andra) bidra med mer information. Munin publicerar gärna artiklar från andra skribenter! För film gäller detsamma. Föreningar har ju du skrivit en del om i Fandboken. Det som känns mer möjligt att jobba med från min sida är författare. Jag samlar på mig information när jag råkar hitta den så länge, så får vi se vad det kan bli av det framöver.

En sak jag tänker göra ganska snart är att skapa en webbsida med allt relevant material jag har tillgängligt för stunden. Om alla kan se vad som finns så hoppas jag att man ska kunna hitta någon liten bit som det ännu inte skrivits någonting om som man vet någonting om och skriva lite om det.

Jag kan tänka mig att en kongress i kårhuset med bara 80 deltagare känns väldigt ödslig. Jag tycker inte att det var någon större trängsel på Fantastika 92 eller Östan om sol, och de hade ju kring 250 deltagare.

Jonas Ahlberg
Lefflersgatan 6B
416 71 Göteborg
Hej och tack för Munin 2!
Du skriver om Sam J. Lundwalls bibliografi att den "naturligtvis är ovärderlig som referensverk för science fiction-fans i Sverige". Det är valet av ordet "ovärderlig" jag reagerade på. Man måste nog vara lite skadad för att tycka det, gissar jag. Jag vet att jag gick till biblioteket och tjatade att de skulle ta in ett ex. och sedan satt jag och bläddrade i den och tänkte just så: att man är lite skadad om man gillar uppslagsverk om litteratur.
Ändå är jag ingen tabellnisse, som du verkar vara. Jag köpte aldrig något eget exemplar av Lundwalls bok (även om jag kollar i antikvariaten då och då).
Ditt arbete med att lista alla böcker som kom ut på svenska under 1997 är nog för de flesta obegripligt, men för ett litet fåtal, bland dem jag själv, oerhört intressant. Anledningen till att jag kan kalla det "obegripligt" är att jag inte inser poängen med att lista sf-kongresser och dessutom kongresser som hände för åttahundra år sedan. Men så är jag ju ingen kongressräv.
Novellsamlingen Främmande besök vann jag, faktiskt. Ja, jag visste inte ens att jag var med i någon tävling. Har inte läst den, dock, vilket tyvärr gäller väldigt mycket i din lista. I och för sig läser jag nästan aldrig översatta böcker (från engelska då). Idoru var skitbra översatt, verkligen imponerande, men det finns ju alltid undantag, som sätter krokben för alla storslagna teorier...
Sedan ges det ut en hel del sci-fi och juvenil fantasy och det orkar jag inte med. Bertil Mårtenssons fantasy har jag lånat från bibblan flera gånger, men aldrig läst. (Jag sålde nyligen all min fantasy till ett antikvariat, vilket kändes oerhört skönt, faktiskt.)
Jag saknade en sammanställning med översatt för sig och originalsvenska verk för sig. Om jag får vara lite gnällig. En del är väl också rätt tveksamt på listan (beroende lite på vilka kriterier man har, förstås).
Lars Jakobssons Kanalbyggarnas barn tänker jag läsa. Definitivt. Anna-Karin Palm gillar jag också, även om hon kan vara lite seg, som i Faunen. Radions P1 har på söndagsmornarna ett program som heter Novellen och jag har för mig att jag för inte så länge sedan lyssnade på en novell som hon hade skrivit och läste själv. Och jag vill minnas att jag tyckte den var skitbra. Men så är det det där med minnet, som hittar på egna saker ibland.
PS (utanpå kuvertet): I din lista i Munin 2 glömde du två noveller av Kjell Jarn, "Mattias" och "Tuppen" publicerade i Spektra #61. Eller räknas inte fanzinen?

Visst är jag lite vrickad. Men som Pippi Långstrump sade om sina fräknar: "Men jag lider inte av dem."

Jag tycker inte heller att Star Wars-böckerna eller en del av fantasyutgivningen är speciellt intressant, men jag hoppas i mitt stilla sinne att de som växer upp med att läsa de här böckerna ska fortsätta att vara intresserade av sf och fantasy när de blir äldre och då vilja ha mer krävande böcker. För att ta ett par exempel ur bokutgivningen på sistone: Jag var väldigt fascinerad av George Johanssons Uppbrott från jorden när den kom ut 1979 (den kom i nyutgåva under 1998 och jag kunde naturligtvis inte motstå att läsa om den) och en period i början av åttiotalet läste jag en hel del av de fantasyromaner som spelföretaget TSR då började ge ut och som nu har getts ut några av på svenska. För att komplettera det hela med lite media-sf så kan jag ju nämna att en av de absolut första böcker jag läste på engelska var Battlestar Galactica. Trots att jag börjat min sf-karriär med dessa ganska tveksamma titlar så har jag blivit intresserad av bättre sf. Förhoppningsvis fungerar det även för andra.

Det stämmer att jag inte har tagit med novellerna ur Spektra SF. Det är inte så mycket för att de är tryckta i ett fanzine som för att de är noveller. Jag har endast listat saker som getts ut separat. Några av dem kanske är ganska korta, men de är i alla fall självständiga volymer. Novellerna kommer med i novellregistret, dock. När det sedan blir tryckt är en annan historia. Det finns å andra sidan tillgängligt på webben i sitt nuvarande skick:

http://www.lysator.liu.se/~unicorn/sweden-sf/

Martin Andreasson
martin.andreasson@bahnhof.se
Du skriver att originaltiteln till Matti Bergströms Den gröna teorin ska vara Vihreä teoria. Stämmer det att han först skrev boken på finska? Mannen är ju svenskspråkig och flera av hans andra böcker är, så vitt jag vet, originalförfattade på svenska. Libris kanske kan ge besked?

Det är faktiskt just Libris jag har hittat uppgiften om originaltiteln i. Själv känner jag inte till vare sig författaren eller boken närmare, så jag får lita på vad som står i Libris. Om det skulle visa sig vara fel så är jag naturligtvis intresserad av att veta det.

Jag har också hört av...

Hasse Brockenhuus von Löwenhielm (som hade ett exemplar av Edward Bulwer-Lyttons Natt och morgon från 1941 som jag skrev i förra numret att jag inte kunde hitta i Libris, så nu vet jag säkert att den existerar), Tommy Jonsson, John M. Pettersson (som skickade en A4-lång lista med böcker som inte finns med i Lundwalls bibliografi), Carl-Erik Nordh (som gillade kongressrapporteringen och skickade ett Expressenklipp om Fancon 2).

Köpes/mottages

Jag är intresserad av svenskt SF-relaterat material i största allmänhet (förlagskataloger, föreningsmaterial, kongressreklam och liknande). Säg till om du har någonting du kan tänka dig att vara av med så hör jag av mig.

Tidigare nummer

Jag har fortfarande kvar gamla nummer av Munin (på papper) som jag gärna skickar ut om någon är intresserad.

Nummer 1
Kongressrapport från Wasacon 97, lista över samtliga svenska kongresser 1956-1997, beskrivningar av kongresser 1956-1959.

Nummer 2
Sammanställning av svensk SF- och fantasyutgivning under 1997, beskrivningar av kongresser 1961-1963, dödsruna Kjell Borgström.

Nummer 2.1
Tillägg och errata till Sam J. Lundwalls Bibliografi över Science Fiction och Fantasy 1741-1996.

Till sist

Jag satt och bläddrade i Jules Verne-Magasinet nummer 1 från 1940, alltså det allra första numret, och upptäckte att det stod "Med detta nummer följer en bilaga." på framsidan. Det finns ingen bilaga med i mitt exemplar (vilket ju inte är så mycket att förvånas över, nästan 60 år senare). Jag skulle dock väldigt gärna vilja veta vad det var för bilaga som medföljde om någon vet det.

Hans Persson <unicorn@lysator.liu.se>