Den Svenska Rapporten accepterar Nr. 06 (del 1 av 3)

eZine lover (@eZine)

Published in 

Den Svenska Rapporten

 · 28 Dec 2019

  

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

      -uXu-                   DEN SVENSKA RAPPORTEN                  -uXu- 

                        Information F–r Entusiaster Nr. 06 
                                  (del 1 av 3)  

                              Sl”ppt Juni 30, 1992 
                                    InnehÂll: 

                                    Ed's Ord 
  
                                  Datas”kerhet 

                       Craydator med V”rldens St–rsta Minne 

                                   Anti-Virus 

                               SLIT f–r 500 kronor 

                       Franska Databrott f–r Sex Miljarder 

                         Datorf–retag Utsatt f–r Hackers 

                               Dyr Datorf–rs”kring 

                                 FBI Tog Pirater 

                      Frankrike Spionerar p V”n och Fiende 

                            DataintrÂng av Nyfikenhet 

                        Piratkopiering Ny Ekobrottslighet 

                         Folk och R–vare i Datasamh”llet 

                 Ny Organisation S”tter Stopp f–r Piratkopierare 

                   Se Upp f–r Nya Folksjukdomen - Technostress 

                            Sverige med i Teleprojekt 

                                 Pang, Du ”r R–d! 

                                 S”kerhetskalender 

                                       ------ 

                   Gamla Gl–mda - Datorer Sj”ls som Aldrig F–rr 

         _____________________________________________________________ 

 
                      av TC, Editor Den Svenska Rapporten 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

ED'S ORD:                                                                  DSR 

   Den Svenska Rapporten accepterar utomstÂende k”llor ”nnu.  Vem som helst 
   kan skriva f–r/l”mna information till DSR. Skribenten/L”mnaren blir adderad 
   som informations-l”mnare, eller f–rfattare till artikeln. Full diskretion 
   om f–rfattaren/l”mnaren s –nskar. Artiklar/Information kan l”mnas p de 
   system som finns listade i slutet av varje nummer av DSR. 

   Nytt i detta nummer, ”r sektionen "Gamla Gl–mda" som innehÂller artiklar 
   som inkommit efter att tidigare nummer redan getts ut. Det betyder; ”ldre 
   artiklar (dock ej tidigare ”n 1991) men med ett intressant innehÂll. 

                                                             TC, DSR Editor 
  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

DATASŸKERHET:                                                       DSR (6/92) 

    En inventering –ver pÂgÂende och avslutande ADB-s”kerhetsprojekt 
r–rande samh”llsviktiga datorsystem vid ett 50-tal myndigheter och andra 
organisationer har utf–rts av Statskontoret och ÷verstyrelsens f–r Civil 
beredskap. Det organisationerna prioriteras h–gst fn ”r beh–righets- 
kontroll, kryptering, identifieringsmetoder (smart cards) och elektroniska 
sigill. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

CRAYDATOR MED VŸRLDENS ST÷RSTA MINNE:                               DSR (6/92) 

    Att Cray Research numera ”ven bryr sig om andra maskiner ”n de som 
tillh–r superdatorernas tungviktsklass betyder inte att det ”r slut med 
utvecklingen av sÂdana. Crays nya serie med tungviktare heter Y-MP M90 
och finns i tre storlekar, med upp till tvÂ, fyra respektive Âtta 
processorer. 

    M90-serien g–r inte ansprÂk p att r”kna snabbast i v”rlden, det 
speciella med dem ”r ist”llet den stora prim”rminneskapaciteten. Tack 
vare de senaste 16 Mbits-kretsarna kan den st–rsta modellen M98 f–rses 
med hela 32 gigabyte, vilket enligt Cray ”r ett rekord i datorsammanhang. 

    Vitsen med det stora minnet ”r inte att maskinen blir snabbare, M98 
har en teoretisk maxprestanda p 2,67 gigaflops (miljarder flyttals- 
operationer per sekund) utan att den kan anv”ndas f–r att l–sa extremt 
stora ber”kningsproblem, som med mindre minne mÂste brytas ned i delar. 
Minneskretsarna ”r snabbare i Crays befintliga serier Y-MP I och E, 
varf–r deras prestanda ”r h–gre ”n den nya M-seriens. 

    Baspriset f–r toppmodellen Y-MP98 ”r i USA 10 miljoner dollar, vilket 
dock inte l”r avskr”cka spekulanterna. F–r tre Âr sedan kostade en mot- 
svarande (men betydligt lÂngsammare) Craymaskin med Âtta processorer mer 
”n dubbelt s mycket. (Cray Research, 00947-2413360, fax: 00947-2413366). 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

ANTI-VIRUS:                                                         DSR (6/92) 

    Anti-Virus-programmet frÂn Central Point Software har kommit i en 
Windows-version. Programmet kan identifiera –ver 1000 typer av virus, och 
ger ett f–rst”rkt skydd mot osynliga "smygarvirus". SvensksprÂkigt kundst–d 
ges frÂn England. Cirkapriset ”r 795 kronor. 10- och 50-pack samt f–retags- 
licenser ”r ocks tillg”ngliga. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

SLIT F÷R 500 KRONOR:                                                DSR (6/92) 

    Televerket i Sverige ska l–sa s”kerhetsproblemet med smarta kort, SLIT 
(Smart-Card L”sare I Telefon). SLIT blir en tillsats som kopplas direkt in 
i jacket med en vidarekopplingsplugg som kan l”sa olika typer av smarta 
kort. Eftersom korten ”r programmerbara kommer de att vara mycket flexibla. 
Ett problem ”r dock att identifieringen fortfarande gÂr lÂngsamt, den tar 
cirka en halv minut. En l”sare f–r smarta kort kommer att kosta cirka 
500 kronor. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

FRANSKA DATABROTT F÷R SEX MILJARDER:                                DSR (6/92) 

    Frankrike f–rlorade 5,9 miljarder franc p databrott under 1991. Det ”r 
en –kning med 1,4 miljarder franc frÂn 1990. Siffrorna ”r framtagna av 
franska datas”kerhetsklubben Clusif. Brott stÂr f–r 57 procent av de totala 
f–rlusterna orsakade av olika typer av datamiss–den, som ber”knas till 10,36 
miljarder franc. Databedr”geri stÂr f–r 1,7 miljarder franc, medan pirat- 
kopiering ber”knas till 1,25 miljarder franc. 1984 stod databrotten endast 
f–r 35 procent av de totala f–rlusterna. Man r”knar med att uppg till 20 
miljarder franc Âr 2005. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

DATORF÷RETAG UTSATT F÷R HACKERS:                                    DSR (6/92) 

    Det var n”r datorf–retaget Diab skulle testa anslutningar till ett 
nytt n”tverk som hackers passade p att ta sig in i f–retagets datasystem. 
Diab uppger sig vara specialiserat p datas”kerhet och ”r leverant–r till 
bl a f–rsvaret, SIDA och Statens Arbetsgivarverk. Det blev d”rf–r extra 
pinsamt n”r DN uppgav att hackarna hade kommit –ver 379 hemliga telefon- 
nummer. 

    Det ”r k”nda hackers som ligger bakom angreppen mot Diab Data, s”ger 
Stefan Kronqvist p rikskriminalen. Flera av dem lÂg bakom intrÂngen f–rra 
Âret p Tekniska H–gskolan i Stockholm. I det nu aktuella fallet har en 
tonÂring delgivits misstanke om brott. 

    Det finns nÂgra enkla s”tt att minska risken f–r hackerintrÂng. 
S”kerhetspolisen rekommenderar bl a f–ljande: 

    - Kryptera viktiga data och filer, t ex filen med l–senord som 
      ”r enkel att komma Ât i Unix-milj–. 

    - Om det finns en –ppen ingÂng i ett system som ”r anslutet till 
      en sluten anv”ndargrupp finns risk f–r att hela systemet kan –ppnas. 

    - HÂll is”r k”nsliga system och de publika. En databas som skall vara 
      enkel att n b–r finnas i en separat dator. Annars kan hackers l”tt 
      ta sig vidare in i de k”nsliga systemen. 

    - L–senord ”r bra men r”cker inte f–r allt. Motringning och aktiva 
      kort ”r bra komplement. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

DYR DATORF÷RSŸKRING:                                                DSR (6/92) 

    Datorst–lderna, fr”mst nya PC, har 20-faldigats de tv senaste Âren. 
Det har lett till att det blivit mycket dyrare att st–ldf–rs”kra datorerna. 
Enligt Skadia ”r den genomsnittligt utbetalda st–lders”ttningen 26 000 kr 
i vanliga fall, men f–r datorst–lder fÂr Skandia i snitt betala 70 000 
kronor. Det ”r orsaken till de h–jda f–rs”kringspremierna. De flesta person- 
datorerna sj”ls under transporter och mellanlagring. N”r de kommit fram till 
r”tt mottagare brukar de bli b”ttre skyddade. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

FBI TOG PIRATER:                                                    DSR (6/92) 

    FBI har slagit till mot USAs st–rsta piratgrupp - FAIRLIGHT 

    Nyligen greps ledaren f–r Fairlight, en ung tjej kallad "The Not 
so Humble Babe". Hon riskerar nu 130 Ârs f”ngelse! Experter p pirat- 
kopiering betraktar tillslaget mot fairlight som ett avg–rande slag mot 
den organiserade formen av piratkopiering. M”rkligt nog var det en ren 
slump att allt avsl–jades. 

    Ett programhus blev misst”nksam mot en tjej som pÂstod att 
hon arbetade f–r ett stort distributionsf–retag. Under den t”ckamnteln 
hade hon under tv Âr fÂtt mÂnga programhus att skicka varuprover p 
nya spel som ”nnu inte sl”ppts. N”r f–retaget kontrollerade hennes 
anst”llningsnummer stod det klart att "The Not so Humble Babe" hade 
bluffat f–r att komma –ver nya datorspel. Spel som hon och andra inom 
Fairlight snabbt kn”ckte och spred –ver hela v”rlden via pirat-BBS:er. 
Ÿven en del svenska BBS:er ”r inblandade i verksamheten. Nu sysslade 
Fairlight inte bara med piratkopiering. Genom falska kreditkort k–pte 
man datorutrustning f–r hundratusentals kronor. 

    Och genom en speciell teknik ringde man –ver hela v”rlden helt 
gratis. Allt ”r givetvis helt olagligt och nu stÂr bÂde "The Not so 
Humble Babe" och kompisen "The Grim Reaper" Âtalade f–r bl.a. bedr”geri, 
urkundsf–rfalskning, piratkopiering samt en rad andra brott. Sammanlagt 
kan alla Âtalspunkterna leda till mellan 30 och 130 Ârs f”ngelse! En 
rad andra amerikanska pirater fÂr ocks snart pÂh”lsning av FBI. 

    I sin bostad f–rvarade n”mligen den kninnliga piratledaren en an- 
teckningsbok med namn och telefonnummer till de flesta pirater i USA. 
Vid f–rh–r har hon dessutom gett namn p alla inom Fairlight, samt alla 
andra hon k”nner som sysslar med piratkopiering. 

                 :::: Information L”mnad av Sub Zero :::: 
  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

FRANKRIKE SPIONERAR P‰ VŸN OCH FIENDE:                              DSR (6/92) 

    D de flesta spionorganisationer nedrustar och spionerna s–ker jobb 
som konsulter ger den franske presidenten sin spionorganisation DGSE en 
10%-ig budgeth–jning f–r –kad underr”ttelseinh”mtning. Antalet handledare 
i DGSE har –kats med 30% och de allra hemligaste spionuppdragen under 
premi”rministerns direkta kontroll har ocks vuxit i antal. 

    F–r”ndringarna har genomf–rts efter kritik f–r att den franska 
underr”ttelsetj”nsten i alltf–r h–g grad byggt p gamla officerares 
antaganden. Nu skall fler civila specialister rekryteras frÂn den allm”nt 
sett mycket kompetenta franska statsapparaten. 

    Bed–mare frÂgar sig dock om f–r”ndringarna genomf–rs vid r”tt tidpunkt? 
Den amerikanska kongressen vill t ex minska CIA-anslagen f–r n”sta Âr med 
800 miljoner dollar. De f d kommunistiska WP-staterna i –stra Europa har 
ocks gjort stora nedsk”rningar i sina underr”ttelseorganisationer. Vilka 
ska d de franska underr”ttelsem”nnen spionera pÂ? 

    Enligt Pierre Marion, fransk ex-spionledare, spionerar DGSE regel- 
m”ssigt p amerikanska IBM och Texas Instrument fr”mst vid deras anl”ggningar 
i Frankrike. Allt vad som framkommer bearbetas och l”mnas till den delvis 
av franska staten ”gda Bull-gruppen. Amerikanska aff”rsm”n har blivit av 
med sina PC i Paris. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

DATAINTR‰NG AV NYFIKENHET:                                          DSR (6/92) 

    Nyfikenhet och inte pengar har drivit en kvinna vid polismyndigheten 
i Tierp att ta sig in i skyddade dataregister med uppgifter om personer 
som inte hade med hennes tj”nsteuppdrag att g–ra. 

    Det uppger hon till kriminalinspekt–ren vid f–runders–kningarna i 
Tierp, enligt tidningen Arbetarbladet. Kvinnan ertappades n”r hon tog 
fram ett personutdrag ut polisens allm”nna spaningsregister (ASP). 
Till kriminalinspekt–ren s”ger hon att hon har fÂtt det aktuella namnet 
av en manlig kamrat, som sÂlt en bil han inte fÂtt betalt f–r. Hon 
f–rnekar att det skulle vara frÂgan om ett best”llningsjobb. 

    Namnet p kamraten ville hon f–rst inte uppge. Nu har hon ”ndrat 
sig och bÂde uppgett det samt bek”nt att hennes datas–kningar omfattade 
ett 20-tal personer. StatsÂklagare Stefan Karlmark har v”ckt Âtal mot 
kvinnan som misst”nks f–r olaga dataintrÂng. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

PIRATKOPIERING NY EKOBROTTSLIGHET:                                  DSR (6/92) 

    Sedan tre Âr ”r det straffbart att g–ra piratkopior av dataprogram. 
I ett mÂl i G”vle tingsr”tt i december ville en tilltalad bli frik”nd 
d”rf–r att ansÂg att piratkopiering var s vanligt att det borde vara 
tillÂtet. Det tyckte inte tingsr”tten. 

    De flesta r”ttsfallen har hittills avsett kopiering av spelprogram 
och kopiering i mindre skala. Nybildade Business Software Alliance, BSA 
Sverige, anser det nu vara h–g tid att fokusera resurserna mot kopiering 
av nyttoprogram. Den verksamheten ber”knas motsvara ett Ârligt v”rde av 
1 miljard kronor. 

    I Sverige gÂr det inte att beg”ra husrannsakan i civilmÂl, som ”r 
den aktuella r”ttsprocessen i dessa fall. Husrannsakan ”r ofta n–dv”ndig 
f–r att s”kra bevisning om piratkopiering. FrÂn BSA Sverige har ocks 
experthj”lp st”llts i utsikt. Ut–ver skadestÂnd kan programkopior och 
datorer f–rklaras f–rverkad i domslut om piratkopiering. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

FOLK OCH R÷VARE I DATASAMHŸLLET:                                    DSR (6/92) 

    Det har vid det h”r laget skrivits och debatterats en hel del om 
datas”kerhet och d”rtill angr”nsande frÂgor i framf–r allt fackpressen 
men ”ven i bredare medier. Speciellt efter nÂgon dramatisk incident, 
till exempel SPP-kuppen eller Unix-masken som ringlade runt i USAs 
n”tverk i slutet av 1988. Och nu senast, dataintrÂng av svenska hackers. 

    Det ”r de tekniska och juridiska aspekterna som vanligtvis 
diskuteras. Det kan g”lla krav p beh–righetssystem och kryptering 
eller om ett datakryp ska klassas som "mask" eller "virus" samt 
upphovsr”ttsliga frÂgor. Och det ”r klart att det finns en teknisk 
sida av det h”r med datas”kerhet som man ska behandla med tekniska 
motmedel. Men det finns ocks en annan sida av problemet vilken 
kr”ver andra typer av l–sningar. Jag vill direkt pÂst att data- 
s”kerhet i f–rsta hand ”r en attitydsfrÂga och inte en teknikfrÂga. 

    Det spelar till exempel ingen roll hur sofistikerad kryptering man 
anv”nder sig av om informationen samtidigt ”r l”tt Âtkomlig innan den 
krypterats eller efter det att den dekrypterats. Eller om personerna 
som konstruerar s”kerhetssystem inte ”r pÂlitliga. Att man inte mer 
allm”nt debatterat frÂgor kring moral och etik i det h”r sammanhanget 
beror s”kert p att det ”r frÂgor som ”r svÂra att definera och d”rf–r 
ocks l”tt framstÂr som lite "flummiga". 

    Ett annat fenomen ”r att frÂgor om datas”kerhet blivit f–remÂl f–r 
de dubbla myternas effekt. Vissa ser virus och hackers i allting medan 
andra tror att alltsammans ”r pÂhittat och endast sensationsmakeri 
icensatt av massmedia. Nu ”r sÂrbarhet i och f–r sig ingenting onaturligt 
och det gÂr givetvis inte att helt undvika olyckor. Det ”r nÂgot vi helt 
enkelt fÂr acceptera. Men genom att vi vidgar vÂrt medvetande s gÂr 
det att minska sÂrbarheten. 

    Fenomenet hackers (destruktiva hackers kallas ibland "crackers") ”r 
lÂngt ifrÂn det enda hotet. Ofrivilliga driftavbrott st”ller till stor 
oreda i datorsystem ute i v”rlden. F–r att inte tala om fel i programmen. 
Och av brotten svarar antagligen insiderbrott f–r den st–rsta delen. Men 
hackers ”r onekligen ett fascinerande och intressant fenomen som v”cker 
en del frÂgor. 

    Hackers ”r n”mligen ett samlingsnamn p en odefinierad och vidstr”ckt 
skara. FrÂn b–rjan menade man mera "datorintresserad ungdom" i st–rsta 
allm”nhet, men med tiden har begreppet mer och mer –vergÂtt i betydelsen 
elektroniska vandaler, en sorts teknopater. Ett gemensamt drag f–r dessa 
destruktiva ”r anonymiteten och en b–jelse f–r elektroniskt klotter som 
tyder p att man befinner sig p stadiet "Kilroy was here". Vissa hackers 
kan alltf–r l”tt utnyttjas f–r speciella syften, till exempel industri- 
spionage eller rent av ”kta spionage. 

    Att bryta upp nÂgon annans d–rr med en kofot, ”r i s gott som 
samtligas –gon en f–rbjuden handling. Men att ta sig in i ett fr”mmande 
datorsystem ”r f–r mÂnga, allt f–r mÂnga, endast en teknisk utmaning och 
inte nÂgot direkt f–rbjudet eller brottsligt. H”r har man uppenbart 
moraliska och etiska v”rden i samh”llet som inte riktigt h”ngt med i den 
snabba tekniska utvecklingen. Ett problem ”r att vuxenv”rlden inte har 
vÂgat –verf–ra moral och etik frÂn det tidigare samh”llet till den nya. 
Tv”rtom har man uppmuntrat vad man uppfattat som kreativa handlingar. 

    Datas”kerhet ”r som sagt mer en moralfrÂga ”n en teknikfrÂga. 
Exempelvis fÂr man nog anse det som en logisk f–ljd att det i f–rsta 
hand ”r PC-datorer som ”r drabbade av virus. Det f–ljer naturligt, ja 
n”stan logiskt tvingande, ur bristen p programetik i synnerhet inom 
PC-v”rlden. 

    Nu finns det vissa (bland annat Walter Holmer i en ins”ndare i 
Computer Sweden nummer 19) som s”ger att hackers fyller en nyttig funktion 
genom att de pÂvisar sÂrbarheten i datasystem och i samh”llet i stort. 
Javisst, och p samma s”tt pÂvisar m–rdare, vÂldt”cktsm”n och ligister 
–vrig sÂrbarhet i samh”llet. Om man kommer f–r att h”mta sin bil och finner 
att nÂgon har skurit s–nder alla d”cken s ska man vara tacksam f–r att 
ha blivit "upplyst" om det farliga i att l”mna bilen obevakad. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

NY ORGANISATION SŸTTER STOPP F÷R PIRATKOPIERARE:                    DSR (6/92) 

    Bild: En Stop-skylt med text - Varning! L”s denna broschyr innan 
          du kopierar ett datorprogram. 
    Text: I de butiker som st–der SIMP ska det finnas en broschyr med 
          information om kopiering och vilka lagar som g”ller. 

 
    Nu har Sverige fÂtt en egen intresseorganisation mot piratkopiering av 
datorspel. SIMP heter den och bestÂr av representanter frÂn Sveriges ledande 
spelimport–rer. 

    -Vi kommer att samla bevis och samverka med polisen f–r att f bort 
piratkopieringen, ber”ttar Thomas Forsberg, ordf–rande i SIMP. 

    SIMP, som stÂr f–r Spelprogramleverant–rernas Intressef–rening Mot 
Piratkopiering bildades i mitten av maj. K”rntruppen bestÂr av representanter 
frÂn de st–rsta svenska spelimport–rerna. 

    -Det finns m–jlighet f–r butikerna ute i landet att bli st–dmedlemmar, 
ber”ttar Thomas Forsberg. D fÂr de en liten d–rrskylt, som visar att de ”r 
med och st–der oss. Dessutom ska alla som k–per ett spel i en "medlemsbutik" 
f en broschyr med information om kopiering och vilka lagar som g”ller. 

    Samverkar med polisen 

    SIMP kommer att samla bevis mot piratkopierarna f–r att direkt samverka 
med polisen. 

    -Det finns tyv”rr ett dÂligt kunnande om datorspel rent upphovsm”ssigt 
inom polisen, s”ger Thomas Forsberg. Det hoppas vi kunna motverka genom att 
till exempel bjuda in ber–rda myndigheter till vÂra m–ten. 

    Forsberg betonar att det f–rst och fr”mst ”r de kommersiella piraterna 
man vill komma Ât, allts de personer som tj”nar pengar p att kopiera och 
s”lja spel. 

    Tipstelefon 

    Allm”nheten kan ocks delta i jakten p piraterna, genom att ringa och 
l”mna tips p SIMPs tipstelefon. 

    -Om ett tips leder till att en pirat grips, kan vi t”nka oss att dela ut 
nÂgon slags bel–ning, s”ger Forsberg, som ”r –vertygad om att SIMP kommer att 
uppn resultat. 

    -I Danmark har man i princip kommit ifrÂn problemet med piratkopiering. 
Och kan danskarna, s kan v”l vi ocksÂ. 

    Fotnot: Telefonnumret till SIMPs tipstelefon ”r 08-642 86 66. Tips- 
telefonen ”r –ppen dygnet runt. F–r information om SIMP, ring Hasse  
Gustafsson, 08-23 63 00. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

SE UPP F÷R NYA FOLKSJUKDOMEN - TECHNOSTRESS:                        DSR (6/92) 

    K”nner du dig matt och dÂsig efter en dag framf–r din dator p jobbet? 
Blir du nerv–s vid tanken att kommunicera med en annan m”nniska ansikte mot 
ansikte och inte via E-mail? K”nner du dig starkt attraherad till datorerna 
i din n”rhet? 

    St”mmer symptomen in p dig kan du vara en bland mÂnga som lider av s 
kallad 'Technostress'. Enligt amerikanska psykologer accellererar den –kande 
datoriseringen arbetstakten och fÂr personalen att arbeta bÂde hÂrdare och 
l”ngre. Dessutom suddas gr”nsen mellan hem och kontor ut allt mer och mÂnga 
tar med sig jobb hem efter en normal arbetsdag. Kommunikationen p kontorert 
hÂller ocks p att f–r”ndras. Nu 'Talar' man via datorn och inte ansikte 
mot ansikte. Resultatet blir att sociala relationer p arbetsplatsen f–r- 
svinner helt. Receptet f–r att undvika technostress ”r enligt den amerikanske 
psykologen Craig Brod ganska enkelt. 

                    1. Paus frÂn datorn var tjugonde minut. 
                    2. F–rmedla personlig information ansikte 
                       mot ansikte och inte via datorn.  
                    3. Spendera mer tid p icketekniska aktiviteter. 

                 :::: Information L”mnad av Mr Mac :::: 
  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

SVERIGE MED I TELEPROJEKT:                                          DSR (6/92) 

    Sverige deltar i n”stan samma omfattning som EG-l”nderna i det stora 
projekt som ska f–rbereda framtidens integrerade bredbandsn”t (IBC-n”t) 
f–r telekommunikationer i Europa. Sverige satsar cirka 200 miljoner kronor 
av projektets totala kostnader, drygt sju miljarder kronor. 

    Nutek skjuter till 100 miljoner. Ericsson, Televerket, Hasselblads 
och andra svenska f–retag bidrar tillsammans med lika mycket. Utvecklings- 
projektet sker inom ramen f–r det europeiska programmet Race II fram till 
1996, d sj”lva utbyggnaden tar vid. Med bredbandsteknik kan telen”tet 
mycket snabbt –verf–ra stora informationsm”ngder som text, bilder och grafik 
f–r video, b–cker och andra trycksaker. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

PANG, DU ŸR R÷D!:                                                   DSR (6/92) 

    F–r f–rsta gÂngen: Paintball i Sverige -n”r vuxna leker krig 

    N””, det h”r ”r inte ett reportage om IRA eller Sendero Luminoso. 
H”r handlar det om mer eller mindre vuxna m”n som skjuter f”rgkulor 
p varandra i stor s”mja. Paintball -ny halvillegal innesport d”r 
Sverige tagit Em-medalj. Plus reporter Arne H––k har deltagit som 
oskuld vid fronten. 

    Man skjuter allts p varandra med pistoler och blir ners”nkt med 
f”rg. Hundratals svenskar ”gnar sig Ât detta. Min f–rsta paintball- 
match tar ungef”r tolv sekunder. En listig fiende smyger upp bakom en 
sten och s”tter en kula i min v”nstra axel. 

    Allt ”r –ver, med en r–d fl”ck p uniformaen som synligt bevis. 
Bakom forts”tter striden. Nio fullt vuxna men nÂgot yngre m”n Âlar, hukar, 
kryper och kravlar med dragna pistoler bland kottar och strÂn. Som i Rambo, 
dock med nÂn slags Sk–vde-karakt”r. 

    -Det ”r det det handlar om, f–rklarar Peppe Bermejo som ”r arrang–r 
f–r Stockholms Viking Paintball Club. I Paintball fÂr man bli 10 Âr p 
nytt. Leka pang-pang med vuxna metoder. P en h–gre niv ”r det sport. 
Sverige tog silver i Em i fjol. Vuxna metoder betyder luftpistoler drivna 
med kolsyrepatroner, och mjuka plastkulor fyllda med f”rg. Vapnen ”r 
tr”ffs”kra p upp till 30 meter. Banan bestÂr av en enkel inh”gnad i skogen 
och en match ”r vunnen n”r alla i fiendelaget ”r skjutna, eller n”r man 
er–vrat deras flagga. 

 
    Stor sport i andra l”nder 

    -Paintball ”r en stor sport i USA, Finland och mÂnga andra l”nder, 
s”ger Peppe. D”r andv”nder de automatgev”r och till och med minor med 
f”rg. I Sverige ”r sÂdana olagliga. Man fÂr ha pistolerna, men egentligen 
inte skjuta p andra, s”ger Peppe. Den som blir tr”ffad kan g–ra en anm”lan. 
Men polisen ser mellan fingrarna, och banan hyr vi av kommunen. 

    Ett skott direkt mot huden svider ordentligt, och ”r direkt farligt 
om det tr”ffar ett –ga. D”rf–r ”r s”kerhetsreglerna hÂrda och alla spelare 
mÂste b”ra en mask a'la Dart Vader. De krigiska uniformerna b”rs f–r att ge 
spelarna kamouflage i terr”ngen. Deltagarna v”rvas genom mun-till-mun 
metoden, eller diskreta annonser. Ofta ”r det kompisg”ng eller f–retag som 
m–ter varandra i en match. 

    -Jag fick nys om det genom TV, ber”ttar Janne, en av dagens spelare. 
Fast d”r handlade det om halvgalna nazzar som tr”nade raskrig. Sj”lv ville 
jag pr–va p f–r att g–ra nÂgot nytt och annorlunda, jag ”r ingen vapen- 
galning. Jag har inte ens gjort lumpen. 

    -Paintball ”r p sitt s”tt mer realistiskt ”n de –vningar vi har, 
s”ger Erik som ”r kadett och ska b–rja p krigsh–gskolan. H”r tr”ffar man 
n”r man skjuter. Det ”r sp”nnande. 

    Finns det inte en risk f–r att spelet utnyttjas av ljusskygga 
organisationer? 

    -De l”r ha sina "–vningar" ”ndÂ, s”ger Peppe. H”r ”r vi inte 
intresserade av nÂgra stridspittar. 

    -Om spelet blir godk”nt och kan spelas –ppet i klubbform kan man hÂlla 
sÂdana typer borta, s”ger Janne. 

 
    18-Ârsgr”ns 

    Paintball kommer INTE att bli sanktionerat, enligt Hans Sj–lund, 
chef f–r stockhomspolisens vapengrupp. 

    -Men vi kan inte heller stoppa spelet. Kolsyrepistoler med svagt tryck 
klassas som leksaker. Den ”nda gr”ns vi har ”r en 18-Ârs gr”ns f–r innehav. 

    -Jag konfronteras dagligen med sÂdana typer som vill skjuta p varandra. 
Personligen gillar jag det inte, det ”r ju fullkomligt meningsl–st... 

                              Fotnot: Namnen Janne och Erik ”r fingerade. 

 
                 :::: Information L”mnad av Sub Zero :::: 
  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

SŸKERHETSKALENDER:                                                  DSR (6/92) 

    18-20 maj - Brand 92, Uppsala (SBF) 
    21-22 maj - Verkskyddskonferens, HindÂs (SVF) 
    10-11 jun - St–ld, rÂn, mm, S–dert”lje (SAF/SSF) 
     8-11 jul - Europrotection, Paris 
    15-19 jul - Sikring 92, Herning (DK) 
    14-17 sep - ASIS International, San Antonio 
    13-16 okt - Security, Essen 
    12-13 nov - Securitasdagarna, Stockholm 
        3 dec - Risk Management-seminarium, Stockholm (SAF) 

    1993 

    10-13 maj - IFSEC, Birmingham 
    30 aug-2 sep - Skydd 93, Stockholm 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

// GAMLA GL÷MDA // ------------------------------------------ \\GAMLA GL÷MDA\\ 

DATORER SJŸLS SOM ALDRIG F÷RR:                                      DSR (O/91) 

    Polisen i G–teborg uppskattar att det stulits datorer f–r 100 miljoner 
de senaste tv Âren. I Stockholm har datorer f–r 50 miljoner f–rekommit 
senaste Âret. Nyligen blev MÂnadsjournalen av med elva datorer av m”rket 
Macintosh f–r 350 000 kronor och i somras f–rsvann datorer f–r 300 000 
kronor p Svenska Dagbladet. 

    I hela landet kommer i Âr sannolikt mest persondatorer till ett v”rde 
av 1,5 miljarder att ha stulits. Och detta beror till stor del p dÂlig 
ordning och reda. Inbrottslarm, lÂs, st–ldm”rkning och intern –vervakning 
”r nÂgra enkla grepp som radikalt skulle minska den siffran. 

    F–r vem ”r det som fÂr betala det stulna? Finns f–rs”kring ”r det 
Âtminstone momentant f–rs”kringsbolagen som fÂr g emellan, men egentligen 
”r det kollektivet f–rs”kringstagare som p ett eller annat s”tt fÂr punga 
ut. Endera ers”tts de bestulna frÂn f–rs”kringsbolagens premieint”kter eller 
tvingas bolagen h–ja premierna pÂf–ljande Âr f–r att f f–rs”kringsr–relsen 
att g ihop. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

     DSR tar g”rna emot nya sponsor/support System. Om du har speciellt 
  intresse f–r Rapporten, och vill st–dja DSR -- L”mna ditt BBS nummer -- och 
  annan information p THE STASH Bulletin Board System. 
  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

  Anonymous :: +45-###-#####    --------     Sedes Diaboli :: +46-###-##### 
     16.8 kbps DSR DK                            2400 bps DSR Information 

                                   THE STASH 
                       - Svenska Rapporten Support BBS - 
                         Den Svenska Rapporten #1 Node 
                        14.4k bps, 170+ Megs, Dygnet Runt 
  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

                     Detta Avslutar Detta DSR Numret Nr. 06 
                                  (del 1 av 3) 

                              Sl”ppt Juni 30, 1992 

                                     av TC 
                         Editor av Den Svenska Rapporten 
  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________